254 två undantagen utgörs av förarbeten till den tyska civillagboken — motiven till det första BGB-utkastet och protokollen till den andra kommissionens förhandlingar. I källförteckningen redovisas varken några svenska lagar eller förarbeten. Utöver de 61 arbeten som finns angivna i källförteckningen hänvisar Lundstedt i sina noter till ytterligare 45 arbeten eller lagar, av vilka 39 är tyskspråkiga. Mönstret går i alla händelser så långt igen. Vid en beräkning av det totala antalet nothänvisningar i avhandlingen har framräknats att dessa är sammantaget 482. Antalet noter, i vilka ingår hänvisningar till en eller flera tyska juristers arbeten och/eller tyska lagtexter är 414. Antalet hänvisningar till svenska, norska och danska juristers arbeten samt lagar är 30. Därtill kommer ett inte obetydligt antal noter sombestår av hänvisningar till andra sidor i Lundstedts avhandling. I många fall kan dessa föras till kategorin tyska författare, i andra fall rör det sig omhänvisningar till ett långt, eget resonemang. Av den anledningen går det inte att kategonsera demsomeljest har gjorts här. Det finns också ett antal nothänvisningar, som inte har beläggskaraktär utan tar upp andra spörsmål, således noter där inga författares namn eller lagar anföres. Dessa förhållanden måste man hålla i minnet, när man bedömer informationsvärdet med den i detta perspektiv synnerligen höga siffran för hänvisningar till tyska författare eller lagar/förarbeten och den jämförelsevis mycket blygsamma d:o avseende nordiska jurister och lagar. En annan kvantitativ mätare på i vilken utsträckning Lundstedt arbetat med tyskt material kan man erhålla genomatt räkna antalet citat på tyska. Det uppgår totalt till 194 stycken, vilket kan jämföras med de 13 citat från svenska och danska juristers arbeten, vilka återfinnas i avhandlingen. Av de 194 citaten på tyska är dessutom67 på mer än fyra rader. Ett försök har också gjorts att mäta den textmängd, som faktiskt återges på tyska i avhandlingen. Även om det är svårt att mäta helt exakt, kan man uppskatta den till cirka 9 % av det totala textinnehållet.^ Med hjälp av nothänvisningarna kan man också påvisa vilka författare som Lundstedt arbetat flitigt med. De mest hänvisade författarna är Hellwig med arbetet Die Verträge auf Leistung an Dritte (66 hänvisningar), Gareis med arbetet Die Verträge zu Gunsten Dritter (31), fem olika arbeten av Regelsberger (54), Unger med arbetet Die Verträge zu Gunsten Dritter i Jherings Jahrbiicher Bd 10 (24) Windscheids Lehrbuch des Pandektenrechts (21), två arbeten av Zimmerman (21), fyra arbeten av Bähr (20) och Ehrenzweigs Die sogenannten zweigliedrigen Verträge, insb. die Verträge zu Gunsten Dritter nach gem. und österr. Rechte (20 stycken hänvisningar). Därtill kommer Otto Lenels studie om Stellvertretung und Vollmacht i Jherings Jahrbiicher Bd 36 med 14 hänvisningar.'' I övrigt har ingen författare fått över 10 nothänvisningar. Anmärkningsvärt är att Lundstedt endast sällan (3 gånger) synes hänvisa till svenska lagregler och aldrig till svenska rättsfall. Däremot har han flitigt arbetat med stadgandena i BGB (30 hänvisningar till 16 paragrafer) och även med detta
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=