1. Allmänkulturell bakgrund Det tyska kulturinflytandet på Sverige under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet begränsade sig inte till det juridiska området. Tvärtomframstår detta bara som en del av en stark tysk kulturinfluens under denna tid. Under 1700talet hade det dominerande politiska och kulturella inflytandet kommit från Frankrike. Ett starkt politiskt inflytande från Frankrike kvarstod under en stor del av 1800-talet och blev särskilt påtagligt under Napoleon III:s tid. I början av 1800-talet fanns en viss fransk influens också på det juridiska området, vilket klarlagts genomStigJägerskiölds forskningar rörande influenser från Code Civil på Lagkommitténs Förslag till allmän civillag 1826.' Det dominerande kulturella inflytandet kom däremot redan från början av 1800-talet från Tyskland. Romantiken komatt som kulturströmning sätta en stark prägel på Sveriges intellektuella klimat. Tänkare som Fichte, Hegel, Kant, Savigny och Schelling kom att påverka inte bara humanister utan också naturvetare, tekniker och även jurister.^ Danmarks nederlag mot Preussen 1864 ledde till en stark bitterhet inomtongivande grupper i Sverige. Bismarcks av många sombrutal uppfattade politik— kriget mot Österrike 1866 blev här ytterligare ett exempel på detta— gjorde inte opinionsläget i Sverige bättre ur tysk synvinkel.^ Samtidigt åtnjöt Frankrike under 1850- och 1860-talen en god opinionsmässig ställning i Sverige. Det blev under denna tid vanligt att ekonomer, militärer och stadsplanerare hämtade förebilder från Frankrike.'* Den franskvänliga inställningen och den kritiska och ibland fientliga attityden gentemot Tyskland (Preussen) kom till särskilt starkt uttryck under det fransk-tyska kriget 1870—71. Opinionen i dagspress, tidskrifter och broschyrer var med få undantag markant tyskfientlig.^ Redan kort tid efter fransk-tyska kriget började dock den svenska opinionen beträffande Tyskland att svänga. Den nye kungen Oscar II har tillskrivits en betydande roll som ansvarig för denna opinionsförskjutning. Särskilt uppmärksammat blev ett anförande i Berlin 1875, som kungen höll och där han skall ha talat omvapenbrödraskap mellan de svenska och tyska arméerna. Denna olyckliga formulering ändrades sedan till ”det kamratliga förhållandet mellan våra arméer.” SomFolke Lindberg konstaterat var detta säkert ett olycksfall i arbetet, men också talet omkamratligt förhållande mellan den svenska och tyska armén var föga lyckat och kunde leda till missförstånd.^ Man bör naturligtvis undvika att överbetona betydelsen av den svenske
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=