18 mor Maria Lovisa Cecilia Hammarskjöld, som varit mycket värdefulla liksom hans brevväxling med den berömde tyske rättshistorikern Karl von Amira. Vad gäller Osten Undén är det främst hans brev till sin studiekamrat i Lund Ernst Wigforss och till hans blivande hustru Agnes Jacobsson som är av intresse. Aven den stora brevsamling som finns bevarad efter en jurist av en något äldre generation Knut Olivecrona (1818—1905) har åtskilligt av intresse, inte minst genom de talrika internationella kontakter, som därigenom dokumenteras. Vid sidan av brevmaterialet har också en genomgång gjorts av protokollen för de tre juridiska fakulteter somfanns i landet för den undersökta perioden i Uppsala, Lund och Stockholm(den sistnämnda från 1907). Vid uppställningen av käll- och litteraturförteckningen har endast sådant material angivits, som författaren själv har använt. Detta betyder att det ibland hänvisas till exempelvis ett tyskt arbete i noterna, som en av de svenska juristerna har begagnat sig av men som inte stått mig till buds. I sådana fall anges det uttryckligen i noterna citerat efter (exempelvis) Afzelius. Sådana tyska arbeten upptas sålunda ej 1 käll- och litteraturförteckningen. Omingenting annat särskilt angives, hänvisas direkt i texten till de lagar och lagförslag som står angivna i källförteckningen. Sålunda förekommer det härvid inga nothänvisningar. Stavningen i citerad text har genomgående normaliserats efter principerna för modern svensk stavning. Principerna för uppställandet av källförteckningen kräver måhända en kommentar. Detta gäller kategorin tryckta källor, till vilken materialkategori har förts det svenska artonhundratals- och begynnande nittonhundratalsmaterial, som använts som källmaterial för hur de svenska juristerna tänkte och argumenterade. Detsamma gäller för den tyska juridiska litteraturen för samma tid. Kategorin bearbetningar blir därmed den vetenskapliga litteratur som från ett modernare perspektiv behandlar den undersökta perioden. Ibland kan det bli något som ”ser” ut som tidsmässiga krockar, arbeten som offentliggjorts ungefär samtidigt förs till olika källkategoner, beroende på hur de användes i undersökningen. Sålunda kan Hugo Sinzheimers Der korporative Arbeitsnormenvertrag (1907) fungera somkälla vid genomgången av Undéns doktorsavhandling medan Friedrich Karl Neubeckers uppsats om Winroths författarskap i Zeitschrift fiir vergleichende Rechtswissenschaft från 1909 och Herrman Kantorowiczs’ uppsats Was ist uns Savigny från 1911 användes somvetenskapliga bearbetningar. Biografiska hjälpmedel har främst varit Svensk Biografiskt Lexikon, Svenska Män och Kvinnor samt Nordisk Familjeboks andra upplaga. I den sistnämnda finns det också ett förbluffande stort antal biografiska uppgifter om många tyska jurister. Därutöver har jag haft stor nytta av Gerd Kleinheyers och Jan Schröders behändiga Deutsche Juristen aus fiinf Jahrhunderten. I avhandlingen används juridisk metod och rättsdogmatisk metod som ut-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=