219 cambium manuale. Das Wechselgeschäft ist Frachtgeschäft gewesen. Die Postanweisungen veranschaulichen die Entstehung des Wechsels u. dessen urspriinglichen Funktion. Vid en genomgång av Hammarskjölds avhandling visar det sig emellertid, att det inte enbart är den del av texten somklart kan påvisas från Laband i det ovan angivna citatet som den svenske juristen har använt sig av. Han har också gett uttryck för den tankegång som återges i början av citatet, vilket torde framgå genom angivande av ett citat något tidigare i hans framställning. Detta är en text som han visserligen stöder genom en nothänvisning men inte till Laband utan till Johannes Emil Kuntzes framställning av Das Wechselrecht.'* Materiellt sett är innebörden i Kuntzes och Labands framställningar i stort sett densamma, men det är ändå uttryckssätten och tankegångarna i Labands mycket mer komprimerade text som framkommer i Hammarskjölds avhandling, vilken nu skall återges här för jämförelse med Labands text ovan: den undersökning av konossementets inre byggnad, till vilken vi nu övergå, kan man hämta ledning av analogien med växeln. Det är en känd sak, att växeln, efter den betydelse, vari ordet nu tages, och såsom skild från cambium manuale, leder sitt ursprung ur ett transportavtal.” I och med detta är dock inte sagt, att inte Laband vid sin framställning i och för sig kunde stödja sig på Kuntzes resonemang och att det därför ändå i sista hand skulle vara dennes resonemang som Hammarskjöld tar upp i sin framställning, men frågan omvilka tyska jurister someventuellt har påverkat varandra, innan de påverkar de svenska civilisterna är ett problem som i regel faller utanför denna avhandlings ram. Man bör beträffande den här återgivna texten hos Laband, som således kan konstateras ha påverkat Hammarskjölds framställning och resonemang på två olika ställen, begrunda att denna var av grundläggande karaktär. Det sades ju i anteckningarna att det rörde sig om ”Die Grundbegriffe” rörande växelrätten. Det är således i ett centralt parti av Labands tankegångar rörande växelns karaktär och i anförande av parallellen med postanvisningen, som Hammarskjöld anknöt sin framställning till. Det finns nu anledning att övergå till det andra citatet hos Hammarskjöld som klart kan anknytas till hans föreläsnmgsanteckning efter Laband. Också här måste citatet bli ganska långt för att innebörden skall bli fullt klar. Laband diskuterar i § 83 fraktförarens rättigheter och berör då först fallet med då de fraktade varorna blir antagna av mottagaren. I sådant fall kan fraktföraren begära att få kvitto på att godset riktigt levererats. Om han inte omgående får kvittens, kan han ”. . . das Geld anklagen. Woher hat er aber die Klage? Es ist dieselbe Figur wie bei Assignatio. In Frachtbrief hegt eine Anweisung: Assignant ist der Absender. Assignat der Frachtf. Assignatar der Destinatär (mottagaren). ’Der tiefere Sinn der nicht aufgeklebten Freimarken.’ Durch eine Anweisung wird der Assignat verpflichtet erst durch Annahme, u. eine solche erfolgt in unserem Falle durch die vorbehaltlose Annahme der Guter. » 17 ”Vid » 20
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=