215 använde sig av ganska förvirrande. Men man kan klargöra den med hjälp av vad han skrivit om transporträttslig terminologi i annat sammanhang. Vad som komplicerar förståelsen är att det delvis är fråga om olika termer inom sjörätt och inomannan transporträtt. Man får då följande logiska schema av de personer som utövar olika funktioner inom ramen för fraktavtalet. agerande vid ett fraktavtal avseende transport till lands Försändare — Avsändare - Fraktförare — Mottagare agerande vid ett sjörättsligt fraktavtal Försändare - Befraktare - Bortfraktare — Mottagare.^ Det väsentliga är att här observera att avsändare inom sjörätten benämns befraktare och fraktförare inom sjörätten bortfraktare. Vidare bör man lägga märke till att avsändaren inte behöver vara ägare till det gods somskall fraktas utan kan agera på uppdrag av godsets ägare, som då benämns försändare. Det är heller ingenting som hindrar, att försändaren kan vara identisk med mottagaren av godset. En fysisk person kan sålunda här ha flera juridiska roller att spela, men detta påverkar inte i och för sig rent begreppsmässigt de juridiska beteckningarna. Däremot kan det naturligtvis spela en roll, när det gäller att bedöma respektive parts rättigheter och skyldigheter i juridiskt avseende i förhållande till de andra agerande. Det kan f.ö. vara lämpligt att påpeka, att termen fraktförare går tillbaka på ADHGB:s term ”Frachtfuhrer”.*^ Så vitt det kunnat utläsas av litteraturen var Hammarskjöld den förste somanvände denna term, som utgör en lätt försvenskning av den tyska juridiska termen. Även detta kan således betecknas som en influens från tysk rätt. Hammarskjöld använde sig av ett omfattande material för sin avhandling. Han gick igenom en mängd länders lagstiftningar på frakträttsområdet. Likaså begagnade han sig av en omfattande rättsvetenskaplig litteratur på transporträttens område. Hans vetenskapliga ambitioner i fråga om fullständighet på detta område tycks ha uppfyllt också mycket högt ställda krav. Amira påpekade nämligen särskilt i brev till Hammarskjöld just detta förhållande: ”Ganz besonders gefreut habe ich mich iiber die ebenso sachliche als vollständige Beniitzung der gesammten ausserschwedischen Literatur iiber Ihren Gegenstand.” ^ Det var ett högt betyg från en av Tysklands dåvarande främsta rättshistoriska forskare. Man finner också mycket riktigt vid en genomgång av Hammarskjölds arbete, att han använt sig av en omfattande juridisk litteratur på transporträttens område. Härvid kan man begagna sig av hans mycket omfattande och noggranna notsystem. Däremot har han mgen källförteckning, vilket gör begagnandet av hans notsystemganska arbetsamt, då titeln på ett arbete bara nämns första gången det citeras, därefter endast med angivande av författarens efternamn, ibland därtill med en förkortning för att undvika förväxling, då flera arbeten av samme författare utnyttjas för framställningen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=