209 1901 blev han först konsultativt statsråd och 1901-02 justitieminister samt 1902-06 president i Göta Hovrätt. Efter unionsupplösningen var Hammarskjöld ett drygt år Sveriges sändebud i Köpenhamn och 1907-30 landshövding i Uppsala län. Ett betydelsefullt avbrott blev Hammarskjölds tid som statsminister 1914—17. 1918 blev han ledamot av Svenska Akademien. Hjalmar Hammarskjöld blev en av våra mest anlitade lagskrivare. I och för sig skulle Hammarskjölds - liksom Afzelius’ och Alméns — lagstiftningsteknik vara väl förtjänt av ett studium, bl.a. för att fastställa i vilken utsträckning de var påverkade av utländsk rätt i sitt lagskrivande. Material härtill vad avser Hammarskjöld finns bl.a. i Hjalmar Hammarskjölds lagstiftningssamling i Uppsala Universitetsbibliotek. Därmed kommer man dock in på en frågeställning, som ligger utanför ramen för den här presenterade undersökningen. Hjalmar Hammarskjöld blev en av de tongivande juristerna i sm generation, först som rättsvetenskapsman och senare som lagskrivare. I samband med sin tyska studieresa 1884-85 kom han i intimkontakt med tyska rättsvetenskapsLaband och Amira. I samråd med den förre fastställde han sitt av- man som handlingsämne i civilrätt, med den senare blev han personlig vän. Hammarskjöld komatt bli en framträdande företrädare för den rättsdogmatiska metoden inom svensk rättsvetenskap. Noter till kapitel tretton ' Uppsal.1 Universitets matrikel 1896 s. 18. Uppgiften om att Blombergs vistelse i Strassburg var mellan april och augusti 1884 ar hämtad ur SBl. Bd 5 s. 35. I-ör Labanels betydelse se kapitel 3 s. 58 f och C. l.. A. A. Reuterskiölds artikel i Nordisk Familjebok Bd 15 sp. 718. Reuterskiölds artikel förtjänar att citeras i utdrag, då den ger intressant information om hur en svensk specialist på förvaltningsrätt uppfattade Labands betydelse som rättsvetenskapsman: ”Sin största betydelse har L. vunnit som den moderna statsrättsvetenskapens grundläggare i den mening, att genomhonomstatsrätten blivit en ej blott politisk" vetenskap, utan ock en rent juridisk disciplin, likställd med övriga juridiska vetenskapsgrenar. L. har i statsrättsforskningen infört allmännna juridiska begrepp och juridisk metod samt härigenom ställt de statsrättsliga instituten i skarpare rättslig belysning och utformning än förr, särskilt genom deras motsättning mot de privaträttshga, med vilka de äga beröringspunkter av olika slag.” ' C. L. A. A. Reuterskiölds nekrolog över Hugo Blomberg i STvT 1909 s. 271 f, jmf Gustaf Jacobsons artikel om Blomberg i SBL Bd 5 s. 35. Reuterskiöld nämner att Blomberg senare även påverkades av GeorgJellinek och särskilt av dennes Das Recht des modemen Staates under det att samtidigt Labands inflytande minskade pä Blombergs författarskap. Allmänt omGeorgJellinek i Kleinheyer-Schröder: Deutsche Juristen aus fiinf Jahrhunderten s. 138 ff och i artikel av C. L. A. A. Reuterskiöld i Nordisk Familjebok Bd 12 sp. 1338. ■' Hugo Blomberg till Ivar Afzelius (odaterat), F. 9487 Ivar Afzelius’ samling RA. Indicier till stöd för fastställande av tidpunkten, då brevet skrevs, är att Blomberg nämnde, att det varit mycket varmt (4-38° Gelsius) och också att han skulle avresa till Schweiz i augusti. Han talar också omatt det skulle hållas juristmöte i Stockholm i augusti, till vilket Laband funderade på att resa och att samtidigt besöka Sverige. Det hölls mycket riktigt ett nordiskt juristmöte i Stockholm 27-29 augusti 1884, se härom F’örhandlingarna vid femte nordiska juristmötet i Stockholm, Uppsala 1884. Formuleringarna i brevet tyder också pä att Blomberg haft möjlighet att under en tämligen läng tid 14
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=