208 underv'isade även i civilrätt i Freiburg och han var därför även i det avseendet väl skickad att avge ett sakkunnigt omdöme om Hammarskjölds civilrättsliga avhandling. Amira instämde i det goda omdöme som den Juridiska fakulteten i Uppsala om Hammarskjölds avhandling: ”Es ist eine dogmatische Leistung, von der ich nur wiinschen möchte, dass Sie dem handelsrechtlichen Publicum Deutschlands zugänglicher sein möchte. Die Ausgangspunkt Ihrer Deductionen, zumal die Definition des Frachtvertrages, halte ich fiir ganz und gar ausser Streit gestellt. Und ich bin entschlossen, kiinftig auch bei meiner Darstellung der Sache vor meinem akademischen Hörerkreis Ihnen zu folgen und das Emgehen emer Haftung fiir Bewahrung der Ladung schon in den Begriff des Vertrags selbst aufzunehmen. Amira hade också vissa invändningar mot ett parti i boken som gällde destinatären, vilket han framförde utförligt i ett brev till Hammarskjöld och mer kortfattat till Olivecrona. Till den senare skrev han: ”Seine Schrift iiber den hade fällt « 65 Frachtvertrag hat mir sehr gut gefallen, obschon ich seine Meinungen gerade an den Punkten nicht ganz zu theilen vermag, wo er am originellsten ist. Ich denke dabei insbesonder an seine Construction der Forderungsrechte des Destinatärs (Adressaten). ” 66 Aven om sålunda Amira hade vissa invändningar att framföra mot Hammarskjölds förstlingsverk, var inte desto mindre hans helhetsomdöme anmärkningsvärt positivt. Och de sakliga invändningar han faktiskt hade gjort vittnar om att det inte rörde sig om ett konventionellt vänskapsutlåtande. Han beklagade tom att Hammarskjölds arbete inte var skrivet på ett språk, som gjort det lättillgängligare för tyska läsare av handelsrättsliga frågor. Grundprinciperna för Hammarskjölds rättsdogmatiska arbete fann Amira vara helt riktiga och han tänkte t.o.m. följa den svenske forskarens resonemang och resultat i sin egen akademiska undervisning. Man kan trvggt utgå från att det inte var så ofta som en framstående tysk rättsvetenskapsman vid denna tid förklarade sig vil)a följa de resultat som en svensk juridisk forskare presterat vad gäller en undersökning av gällande rätt. På detta område var tyskarna vana vid att det var tyskspråkiga forskare^^ som presterade vad som var av intresse. Förhållandet kunde vara annorlunda inom rättshistoria och komparativ rätt. Men civilrättslig dogmatik var den tyska rättsvetenskapens eget område i slutet av 1800-talet. Mot den bakgrunden framstår Amiras omdöme som än mer anmärkningsvärt. I samband med att Hjalmar Hammarskjöld blev docent i Uppsala 1886 blev han också samtidigt sekreterare i Bolagskommittén (1886—90), som skulle utreda behovet av en ny rättslig reglering momassociationsrätten. Han blev några år senare professor i Uppsala i speciell privaträtt (1891-93) men övergick snart till att ägna sig åt lagstiftningsfrågor på heltid, först i Nya lagberedningen 1893-95 och 1895-1901 68 byråchef vid Justitiedepartementets Lagbyrå. som
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=