14 dan lämnade den akademiska banan, kanske därför att deras avhandlingar ej ansågs svara upp mot rimliga kvalitetskrav. Det finns i och för sig anledning att anta att påverkan från tysk rättsvetenskap borde varit än mer påtaglig på denna typ av jurister än hos den yttersta eliten, där intelligens och strävan efter s)älvständighet rimligtvis skulle verka i en annan riktning. I det genomgångna materialet finns det här och var antydningar om att dessa så att säga ”andra klassens” jurister just vant starkt påverkade av tysk juridisk doktrin i sina avhandlingar. En annan möjlighet att belysa den tyska influensen på svensk rättsvetenskap skulle ha inneburit att skriva en biografi om någon av de viktigaste svenska junsterna, som inte bara blev professorer utan också lagskrivare och höga domare. Man kunde i så fall ha valt Ivar Afzelius och Hjalmar Hammarskjöld, om vilka det finns ett rikhaltigt källmaterial. Här har valts en annan väg. Det har nämligen varit min ambition att inte begränsa min undersökning till en enda jurist utan att studera ett antal personer, vilka tillsammans utgör ett om än litet kollektiv och därmed också teckna en bild av ett kollektivt mönster för den svenska rättsvetenskapen. Dispositionen till avhandlingen har följande utseende. Först lämnas en allmän kulturbakgrund samt därefter en juridisk bakgrund rörande de grundläggande förutsättningarna för utvecklingen under 1800-talet. Vidare ges en översikt över den tyska juridiska utvecklingen under 1800-talet som en bakgrund för att kunna förstå den svenska rättsvetenskapens framväxt under 1800-talet och början av 1900-talet. Därpå behandlas övergången från att uppfatta juridiken som en lagfarenhet till att bli en rättsvetenskap. De här nämnda avsnitten är nödvändiga för förståelsen av avhandlingens huvuddel men gör bara till en mindre del anspråk att i sig innebära en självständig forskningsinsats. Därpå behandlas i tidsmässig ordning de utvalda svenska rättsvetenskapsmännens bildningsväg och deras doktorsavhandlingar (Från Hagströmer till Undén). Ett särskilt kapitel har också ägnats åt att behandla tre olika temata av särskild betydelse för den rättsvetenskaphga utvecklingen under den undersökta perioden, nämligen synen på den Historiska skolan, den romerska rätten och uppfattningen om den juridiska metoden. I avslutningen framlägges slutsatserna av undersökningen samt diskuteras vilken betydelse den juridiska metoden kan ha i maktavseende i ett föränderligt samhälle. Inomtysk rättsvetenskap har det presterats åtskillig forskning omden rättsvetenskapliga utvecklingen under 1800-talet. Denna har kunnat utnyttjas för att teckna den tyska bakgrunden till denna avhandlings huvuddel. Däremot var studiet av 1800-talets svenska rättsutveckling i stort sett ett vitt fält, terra incognita, när detta arbete påbörjades i mitten av 1970-talet. Något mer har gjorts sedan dess, framfor allt genomClaes Petersons arbeten omutvecklingen av begreppet juridisk person och vinstandelsdebatten i slutet av 1800-talet. Frågor kring betydelsen av kollektiva beteenden av forskare har kommit att
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=