188 Trygger refererar i stort sett mycket noga Karlowas text men med några anmärkningsvärda ändringar, vilkas innebörd torde framgå av vad somföljer. För att klargöra likheterna men också påvisa mycket påtagliga skillnader återges här Karlowas framställning och därefter Tryggers referat. Karlowa: ”Damit ist ms. Es. ein bedeutsamer Unterschied zwischen dem Verhalten des Rechts zu den auf Hervorbringung einer Rechtswirkung gerichteten Willenserklärungen und zu den tibrigen juristischen Handlungen angedeutet. Nur vermisst man ungern eine nähere Entwicklung und Durchfuhrung des Gedankens, welcher denselben fiir die Theorie des Rechtsgeschäfts erst fruchtbar hätte machen miissen. Jene anderen Handlungen und Thatsachen behandelt das Recht lediglich als Voraussetzungen der Wirkungen, welche unmittelbar aus seinem, des Rechtes, Willen hervorgehen; dieser Wille unmittelbar kntipft an die vollendete Thatsache die betreffende Wirkung. Ganz änders ist das Verhalten des Rechts gegeniiber denjenigen Handlungen, deren Absicht und Zweek um mit der iiblichen Definition zu reden, auf eine rechtliche Wirkung gerichtet ist. Hier knupft der Wille des Rechts nicht selbst unmittelbar die Wirkung an die Handlung, sondern er sanetionirt den Willen des oder der Privaten und verhilft diesen dadurch zu einem rechtlichen Bestande und einer Wirkungskraft, welche die rechtliche Wirkung hervorbringen und die unmittelbare Ursache der Ursache der letzteren sind. Der Wille des Rechts ist hier auf die Ratification der Willenserklärung gerichtet. Demgemäss ist das Geschäft nicht bloss die Voraussetzung oder Bedingung, sondern die causa efficiens der Rechtswirkung. Tryggers referat av Karlowas framställning har föl)ande lydelse: ”En annan uppfattning av rättshandlingen finna vi hos Karlowa . . . Han framhåller först, att skillnaden mellan rättshandlingen och övriga rättsfakta består dån, att vid de senare rättslagen omedelbart knyter rättsverkan vid det fullbordade faktum, vilket framstår såsom blott villkor eller förutsättning för rättsverkan, som i rättslagen har sin omedelbara grund; varemot vid rättshandlingen rättslagen sanktionerar den privata viljan och därigenom giver henne en rättslig tillvaro och verkningskraft, som blir den omedelbara orsaken till den rättsliga verkan. « 25 Rättshandlingen är således icke blott förutsättning utan "causa effiens" till rättsverkan. ” 26 Trygger fortsätter därefter: ”Pä grund härav anser Karlowa, att man vid rättshandlingen har att skilja mellan tvä moment: dess uppkomst och dess bestånd, den förra beroende pä viljeakten, det senare pä rättslagen och utgörande den rättsliga bundenhet . . ., somrättshandlingens subjekt underkastas med avseende pä inträdandet av den avsedda rättsverkan. Tryggers referat går här tillbaka pä följande text hos Karlowa. Man bör härvid lägga märke till Karlowas distinktion mellan en rättshandlings uppkomst och dess bestånd: ”Das Recht der späteren Zeit verlangt aber jedenfalls in der Regel nicht mehr, das sämmtlichen Thatsachen, an welche der Eintritt der Rechtswirkung gekniipft ist, schon bei der Errichtung des Rechtsgeschäfts vor- » 27
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=