RB 40

12 betona den strikt juridiska karaktären av gjorda analyser, i vilka icke-juridiska aspekter inte tolererats få ingå. Sverige är rättsligt sett en del av den kontinentaleuropeiska rättsliga traditionen. Gemensamt för denna är att man utgår från skriven lag som den centrala rättskällan. Detta gäller för Sveriges del alltsedan medeltiden. Detta förhållande har utgjort ett hinder för en reception av engelsk rätt, då denna alltsedan medeltiden i första hand har utgått från domstolsavgöranden (case-made law). Det är först från mitten av 1900-talet, som engelsk och amerikansk rätt har blivit en viktig påverkanskälla för svensk rättsutveckling. Tyskland och Frankrike var i kraft av sin allmänkulturella roll och av sin betydelse på rättsbildningens och rättsvetenskapens område de två tänkbara förebilderna för svensk rätt för perioden 1870-1914. Under 1800-talet kom den tyska rättsvetenskapen att framstå som den mest betydande i Europa. Det skedde typiskt nog under en period, då det saknades en gemensamlagstiftning i det politiskt splittrade Tyskland. En enhetlig lagstiftning fanns däremot i det politiskt enade Frankrike sedan början av 1800-talet genom de fem lagarna, som tillkomunder Napoleons välde (1804—10). Dessa och framför allt då Gode Givil hade en betydande inverkan på andra länders rättssystemoch även Sverige tog intryck härifrån inomramen för Lagkommitténs Förslag till allmän civillag (1826) och allmän kriminallag (1832). Den franska rättsvetenskapen kom under en stor del av 1800-talet dock att främst syssla med att kommentera och tolka den moderna och kvalitativt högtstående gällande lagstiftningen genomden s.k. L’École del 1’exégése. Denna inåtvända karaktär hos den franska rättsvetenskapen medförde att den fick en mycket begränsad betydelse utanför det egna landets gränser under 1800-talet. Den tyska rättsvetenskapen hade däremot länge en friare ställning gentemot den skrivna lagen och detta bidrog till att den fick en mer självständig och intellektuellt spännande karaktär. För de svenska juristerna under denna tid blev den tyska juridiska doktrinen av central betydelse. Det var därifrån man hämtade de teoretiska förebilderna, det var dit man reste på studieresor, det var där man knöt intellektuella och personliga kontakter. Omallt detta har man haft en allmän, obestämd uppfattning men ingen systematisk undersökning har tidigare gjorts för att klargöra hur det faktiskt förhöll sig. Den här presenterade avhandlingen avser att fylla denna lucka. Kärnan i undersökningen utgöres av en studie av åtta framstående svenska rättsvetenskapsmäns bildningsväg fram till deras disputationer och en genomgång av deras doktorsavhandlingar. Syftet är att studera hur deras juridiska tänkande har formats och hur detta tänkande avspeglas i utformningen av deras avhandlingar och hur de därvid kommit att påverkas av vetenskapliga uppfattningar hämtade från tysk rättsvetenskap samt hur de därvid övertagit den rättsdogmatiska metoden för att bearbeta ett civilrättsligt material. Jag har härvid valt att studera åtta jurister och deras doktorsavhandlingar.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=