167 Harald Hjärne till Ivar Afzelius 29/5 1882, E 9489 Ivar Afzelius’ samling RA. Brevet avsändes från Leipzig, där det då enligt Hjärne vistades . . några och tjugo skandinaver av alla möjliga fack och beskaffenheter.” ^ Uppgifterna om Alfred Winroths akademiska karriär är fram till 1899 hämtade frän Lunds Universitets matrikel 1899 s. 161 f. För perioden 1899-1914 är uppgifterna hämtade från SvMoKv Bd 8 s. 402. ^ Alfred Winroth till Ivar Afzelius 4/1 1879, E 9494 Ivar Afzelius’ samling RA. Det bibliotek åsyftas i brevet torde ha varit Kungliga Biblioteket i Stockholm. ^ Lunds Universitets matrikel 1899 s. 161 och Winroths reseberättelse för resor 1884-86, Underv. Lund. Reseberättelser. Lunds Universitets Arkiv LUB. Den finns även avtryckt i Den historiska skolan och Lund s. 168 f. * För Afzelius’ resa till Frankrike se Uppsala Universitets matrikel 1882 s. 2 och Erik Thyselius’ artikel om Afzelius i SBL Bd 1 s. 242. För Tryggers resa till Schweiz och Frankrike se Uppsala Universitets matrikel 1896 s. 165. För stipendiet och Montans vistelse i Frankrike se Juridiska fakultetens i Uppsala protokoll 12/9 1878 och 26/5 1879 Uppsala Universitets arkiv A 1:4 UUB. Det var sannolikt samme Reuling, som 1876 rescenserade Hagströmers doktorsavhandling i Zeitschrift fiir das gesamte Handelsrecht, se kapitlet om Hagströmers bildningsväg, texten i anknytning till not 4. Ivar Afzelius synes ha gjort bekantskap med Reuling under sin tyska studieresa 1874—75. I Ivar Afzelius’ samling på Riksarkivet finns 7 brev från Reuling åren 1874—1900 (E 9492). Reuling var verksam vid tyska rikets högsta domstol, Reichsgericht, i Leipzig. " Alfred Winroth till Ivar Afzelius 4/2 1880, E 9494 Ivar Afzelius’ samling RA. Det kan f.ö. påpekas, att det inte blev någonting av med Winroths planer, vare sig med att utarbeta en lärobok i romersk rätt eller att översätta Sohms Institutionen till svenska. Allmänt om Sohm i KleinheyerSchröder: Deutsche Juristen aus fiinf Jahrhunderten s. 247 ff. Almqvist: Svensk Juridisk Litteraturhistoria s. 60. Winroth: Strödda uppsatser VI s. 134. Man kan här lämpligen jämföra Winroths bedömning av studiet av romersk rätt i Uppsala med den Afzelius gjorde 1915 i sitt brev till Erik Thyselius 1915, se kapitel 7 s. 119. Winroth a. a. s. 137. För bedömningar av betydelsen hos Windscheids huvudarbete inom pandektvetenskapen och inom Tysklands juridiska liv över huvud taget, se kapitel 3 s. 60 f. Winroth a. a. s. 146. Winroth: Juridisk teori och praxis s. 12 f. Alfred Winroths yttrande till Juridiska fakultetens i Lund protokoll 20/3 1899 Lunds Universitets arkiv A 1:15 LUB. Winroth: Strödda uppsatser V s. 16. Neubecker: Das schwedische Recht und seine Literatur i ZVerglRW Bd 22 (1909) s. 70. Neubecker har för svenska jurister gjort sig mest känd som översättare av Tore Alméns berömda köplagskommentar till tyska (1922). Allmänt om Neubecker i artikel av C. G. Björlmg i Nordisk Familjebok, Bd 37 sp. 737. Lunds Universitets matrikel 1899 s. 161. Winroth: Juridisk teori och praxis passim. Ivar Afzelius’ anmälan av Alfred Winroths Juridisk teori och praxis i TfR 1893 s. 129 ff. Ivar Afzelius till Francis Hagerup 6/3 1893, E 9482 Ivar Afzelius’ samling RA. Winroths stridbarhet omvittnas förutom i det samtida materialet även t.ex. i Johan Thyréns minnestal över honom, avtryckt i Akademiska tal (1888—1915) s. 125 ff. Johan Hagströmer till Gösta Mittag-Leffler 19/12 1878, L 62:20 Mittag-Lefflers samling KB. Uppgiften om Hagströmers tjänstledighet kan fastställas med stöd av uppgifter i Juridiska fakultetens i Uppsala protokoll för 1900-talets första decennium, Uppsala Universitets arkiv A 1:8 UUB och A 1:9-11 (1902-11) Uppsala Universitets arkiv. som
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=