165 ” 34 bara genomsitt tunga och belastade språk. Det var en pina att läsa dem. blivande industrimännen och diplomaten Einar Modig fann Winroth vara ”. . . en både fysiskt och psykiskt skräckinjagande figur ... en kuriös och inte alltför sympatisk personlighet. Även ombilden av Winroth således var splittrad inom Sverige, torde han ändå ha åtnjutit ett gott anseende utomlands som den främste representanten för den svenska civilrättsdoktrinen under många år. Under sina år i Lund som ganska nybliven professor for han med offentligt understöd 1884—86 till utländska universitet på studiebesök under tider då undervisningen i Lund låg nere. Han besökte då Köpenhamn, Göttingen, Berlin, Leipzig, Wien, Miinchen, Strassburg och Heidelberg. Det tyska och österrikiska undervisningsväsendet framstod somett mönster att efterlikna och särskilt betydande fann Winroth i detta avseende universiteten i Berlin, Leipzig, Strassburg och Wien.^^ I vad mån han knöt några mer permanenta personliga kontakter med tyska forskare under dessa resor är omöjligt att säga, då det inte finns något material härom. Det finns ingen brevsamling förvarad i de offentliga arkiven efter Winroth. Atminstone under senare år blev Winroth en särling och en enstöring med få vänner. I vad mån det förhållandet gällde även för 1800-talet och eventuella kontakter med tyska forskare är således omöjligt att säga. Det har dock gått att finna åtminstone något om en av Winroths tyska resor via ett brev från Konrad Maurer till den svenske språkforskaren i Lund professor Knut Fredrik Söderwall i december 1885: ”Seit kurzen ist Ihr juristischer College, Professor Winroth hier, und sieht er sich unsere Universitätsverhältnisse sowohl als die Zustände unserer juristischen Praxis an. Mir ist es sehr angenehm, seine persönliche Bekanntschaft gemacht zu haben; leider ist die Dauer semes hiesigen Aufenthaltes nur allzu kurz bemessen. Uppenbarligen åtnjöt Winroth ett gott anseende i Tyskland somframstående svensk rättsvetenskapsman. I början av 1900-talet medarbetade han i ett stort tyskt samlingsarbete med titeln ”Die Rechtsverfolgung iminternationalen Verkehr.” I det fjärde bandet, somägnades familjerätt i ett komparativt perspektiv, skrev Winroth ett kapitel om svensk äktenskapsrätt.^* 1909 skrev dåvarande docenten vid universitetet i Berlin L. K. Neubecker en uppsats om svensk rättsutveckling och svensk juridisk litteratur med underrubriken ”Line Gesamtwiirdigung Winroths”.I denna prisade Neubecker mycket kraftigt Winroths författarskap, han pekade på dess kvantitativa omfång och ansåg det också - med smärre reservationer - vara kvalitativt värdefullt. Han framhävde särskilt Winroths insatser inom familjerätten med det stort anlagda verket Svensk Civilrätt band 1—5 (1898—1910), av vilket vid denna tid (1909) fyra band hunnnit utkomma: ”In den methodischen Grundgedanken ist das Werk jedenfalls von bahnbrechender, richtunggebender Bedeutung. Mag es Winroth vergönnt sein, zum Ruhm seines helmatlichen Rechts und zumStolz der schwedischen Literatur in diesemGrundgedanken nicht nur den Den » 35 « 37
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=