Inledning Disposition, uppgift, metod och källor Det juridiska tänkandet har en central plats inom ett samhälles normsystem. Det har en stor teoretisk betydelse tör utformningen av rättsvetenskapen och dess metodlära och spelar samtidigt en betydande praktisk roll för utformningen av regler tör att lösa konflikter och för att beivra överträdelser av regelsystemet. Den del av rättsvetenskapen som behandlar frågor om gällande rätt (och det är den ojämförligt största delen) kan också få en stor praktisk betydelse. Teoretiskt och praktiskt )uridiskt arbete hänger mycket nära samman. Här finns en betydande skillnad i förhållande till andra vetenskapsgrenar. En humanist kan exempelvis säga att källmaterialet mte medger möjligheter att dra några bestämda slutsatser. Då det mte finns några säkra källor till kunskap, kan vi inte lämna några bestämda utsagor om hur det förhåller sig. Ett sådant förhållningssätt är främmande för juristen. Både vad gäller den teoretiskt och den praktiskt verksamme )uristen finns det ett krav på att han/hon skall lämna ett klart besked. Det gäller att ta tvdhg ställning i en bestämd fråga. Den juridiska verksamheten är decisionistisk till sm karaktär. Den del av rättsvetenskapen, som sysslar med gällande rätt, har ett krav på sig att vara praktisk nyttig, att lämna ledning åt den praktiska juridikens aktörer och hjälpa dem i deras beslutsfattande. Professionellt skolade jurister spelar en viktig roll i s.k. utvecklade samhällen. Det måste därför vara en viktig forskningsuppgift att undersöka grunderna för deras teoretiska synsätt och deras arbetsmetod. Den här unciersökningen kommer att syssla med det teoretiska juridiska tänkandet inomsvensk civilrätt under slutet av 1800-talet och börpin av 1900-talet. Under 1800-talet var civilrätten den juridiska basvetenskapen. Det var momdess revir man arbetade fram en metod att analysera juridiska problem, som senare komatt överföras till andra delar av juridiken. Den juridiska doktrinen är inte konstant utan förändras över tid och påverkas också av faktorer utanför det egna området. När samhället förändras, förändras också förutsättningarna för den juridiska doktrinen. Medvetenheten om detta förhållande har dock ofta varit ganska bristfällig. Inte sällan har teoretiska jurister sysslat med problem av så utpräglat subtil och verklighetsfrämmande karaktär att deras verksamhet har blivit något av en Part pour lart. Därtill kommer att man gärna velat markera den egna verksamhetens betydelse genom att
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=