8. Ivar Afzelius’ Omcession av fordringar enligt svensk rätt (1877) Ivar Afzelius’ doktorsavhandling Om cession av fordringar enligt svensk rätt (1877) tillkom efter studier vid tyska universitet 1874-75. Det valda ämnet ansågs av hans handledare professorn i civilrätt i Uppsala Ernst Nordhng beröra ett synnerligen centralt men också svårbehandlat område inomcivilrätten.' Ett överlåtande (cession) av en fordran har betydelse för tre parter samt för tredje man. En person (cedenten) överlåter en fordran gentemot en gäldenär (här benämnd cessus) till en annan person (cessionarien). Till de problem som behandlas i avhandlingen hör avgränsningen av respektive parters rättigheter och skyldigheter i förhållande till varandra. Ämnet synes ha varit flitigt behandlat inom tysk juridisk doktrin men däremot före Afzelius mte alls mom svensk rättsvetenskap. Afzelius’ avhandling bär i hög grad vittnesbörd om att ha tillkommit under stark mverkan från den romanistiska grenen inomden tyska rättsvetenskapen. Redan den första sidan av avhandlingen utgör ett klart belägg för författarens beroende av denna forskning. I en not nämner han 20 arbeten av 18 författare som behandlat cessionen. Bara tre av författarna hade skrivit sina arbeten på annat språk än tyska. Betecknande är att den enda författare som i denna uppräkning nämns med mer än ett arbete är den av Afzelius högt skattade Windscheid. I själva verket hade Afzelius använt sig av fler arbeten än han här angav. Detta framgår nämligen av noterna, men även här dominerade de tyskspråkiga arbetena mycket kraftigt. Påtagligt är att författaren inte bara var väl orienterad inomden omfattande tyska civilrättsliga litteraturen utan också i den rikhaltiga tyska tidskriftsfloran. Han hänvisar till uppsatser i Archiv fiir die Civilistische Praxis, Griinhuts Zeitschnft, Jherings Jahrbiicher, Kritische Uberschau, Kritische Vierteljahrschrift och Zeitschrift fiir das gesamte Handelsrecht. Afzelius använder sig också av arbeten av den Historiska skolans grundare Savigny. Han hänvisar i sina noter till dennes Obligationenrecht och 5 gånger till System des heutigen Römischen Rechts. Han hänvisar också 4 gånger till Jherings Geist des römischen Rechts och 10 gånger till Windscheids Lehrbuch des Pandektenrechts. Man kan lämpligen jämföra dessa siffror med det begrän-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=