139 Ivar Afzclius till I.utlvig Annerstedt 2/12 1874, G 2 g Brev till Ludvig Annerstcdt UUB. Otto Stobbc till Ivar Afzelius 29/12 1874, E 9493 Ivar Afzelius’ samling RA. Otto Stobbf till Ivar Afzelius 31/3 1879, E 9493 Ivar Afzelius’ samling RA. Otto Stobbe till Ivar Atzelius 3/1 1883, E 9493 Ivar Afzelius’ samling RA. Ivar Afzelius till Ludvig Annerstedt 2/12 1874, G 2 g Brev till Ludvig Annerstedt LfUB. Ivar Afzelius till Ludvig Annerstedt 26/4 1875, G 2 g Brev till Ludvig Annerstedt UUB. I)et ämne som Afzelius slutligen valde att behandla i sin doktorsavhandling. Omcession av fordringar enligt svensk rätt (1877), hör mycket riktigt hemma inomobligationsrätten. Åtskilligt talar för att han inte valde detta ämne förrän efter hemkomsten till Sverige. Anmärkningsvärt är hans intresse för civilrättens allmänna del, där de stora gemensamma allmänna begreppen behandlas. Ivar Afzelius till l.udvig Annerstedt 2/12 1874 och 17/1 1875, G2 g Brev till Ludvig Annerstedt UUB. l.udvig Annerstedt till Ivar Afzelius 2/1 1875, E 9486 Ivar Afzelius’ samling RA. Det bör observeras att Annerstedts brev är daterat 2/1 1874 men detta är uppenbarligen felaktigt. 1 januari 1874 var Atzehus inte i Leipzig. Ivar Afzelius till Ludvig Annerstedt 17'1 och 26M 1875, G 2 g Brev till Ludvig Annerstedt UUB. Ivar Afzelius till Ludvig Annerstedt 16/3 1875, G 2 g Brev till Ludvig Annerstedt UUB. Ivar Afzelius till Ludvig Annerstedt 2/12 1874, G 2 g Brev till Ludvig Annerstedt UUB. Ivar Afzelius till Ludvig Annerstedt 26/4 1875, G 2 g Brev till Ludvig Annerstedt UUB. I ett kort perspektiv visade sig Afzelius’ farhågor obefogade; Annerstedt blev professor i Uppsala. I det längre perspektivet stämde dock Afzelius’ bedömning. Efter ett år som professor lämnade Annerstedt det akademiska livet för alltid och övergick till lagstiftningsarbete. Se härom Hamilton: Hågkomster s. 114. Hugo Hamilton till Ivar Afzelius 4/1 1875, E 9489 Ivar Afzelius’ samling RA. Johan Hagströmer till Gösta Mittag-Leffler 10/12 1874, L 62:19 Mittag-Lefllers samling KB. Hagströmer var irriterad både på Ludvig Annerstedt och framför allt på Herman Ludvig Rydin. Johan Hagströmer till Ivar Afzelius påskdagen 1875, E 9489 Ivar Afzelius’ samling RA. Johan Hagströmer till Fritz Låffler 12/2 1875, L 63:12 Fritz Låfflers papper KB. ’**’ Johan Hagströmer till Gösta Mittag-Leffler 29/1 1876, L 62:20 Mittag-Lefllers samling KB. Om denna framstållning dryftades ytterligare mellan Hagströmer och Mittag-Leffler torde det ha skett muntligt. Frågan berördes nåmligen inte senare i de talrika breven från Hagströmer till hans barndomsvän. En framtidsdrömstannade det också vid, somej blev verklighet. Alla de nåmnda personerna blev visserligen professorer, Afzelius, F/rdmann, Hagströmer och Låffler därtill också i Uppsala. Gösta Mittag-Leffler kom dock aldrig tillbaka till Uppsala som akademisk lärare utan blev först professor i Helsingfors och sedan under många år vid Stockholms Högskola. Fritz Läftler kom i praktiken aldrig att uppehålla den professur han fick i början av 1880-talet annat än under kort tid och vistades därefter Sjuklig nästan ständigt utomlands, i stort sett permanent tjänstledig till dess han tog avsked frän sin tjänst 1904. Uppgifter om Gösta Mittag-Leffler i SvMoKv Bd 5 s. 304 och om Fritz Låffler i Uppsala Universitets matrikel 1906 s. 107. Johan Hagströmer till Ivar Afzelius påskdagen 1875, E 9489 Ivar Afzelius’samling RA. Se härom kapitel 5 s. 91. Harald Hjärne till Ivar Afzelius 3/2 1875, E 9489 Ivar Afzelius’ samling RA. Harald Hjärnes mor Ida Margareta var dotter till Johan Gabriel Richert och således syster till Ivar Afzelius’ mor Edla. Se härom kapitel 2 s. 33 f. Lindroth: Uppsala Universitet 1477-1977 s. 150. ’’ Lindroth a. a. s. 166. ’’ Detta utgör författarens egen bedömning. Man kan här hänvisa till de båda citaten frän Alexanderson, som inleder kapitlet om Hagströmers bildningsgång, och till Hagströmers framtidsdröm (texten i anslutning till not 86). Ivar Afzelius skrev ju som tidigare nämnts (texten i anslutning till 77
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=