135 också som ambition att underrätta sin läsekrets omutgivandet av bl.a. skandinavisk juridisk literatur. Ivar Afzelius var jämte häradshövdingen och sedermera landshövdingen i Gotlands län Per Gustaf Emil Poignant den ende faste svenske medarbetaren i tidskriften. Hans namn fanns angivet bland den krets berömda jurister, som var knutna till tidskriften, och vilkas namn fanns angivna på försättsbladet till varje nummer. Där stod Afzelius’ namn kvar långt efter det att han upphört att lämna bidrag till denna. Sammanlagt skrev han 8 artiklar ät Gentralblatt fiir Rechtswissenschaft och den sista av dessa infördes 1888. Det var vid denna tid somIvar Afzelius övertalades av den norske rättsveten113 skapsmannen professor Francis Hagerup att bli en av de tvä svenska medredaktörerna av den nystartade samnordiska Tidsskrift for Retsvidenskab.”'^ Dä uppenbarligen denna uppgift tog mycket tid i anspråk för Afzelius, är det rimligt att anta, att han därför ej längre fann tid över ät att medarbeta i Gentralblatt fiir Rechtswissenschaft. En bidragande anledning kan även ha varit att Afzelius lämnade Uppsala Universitet för alltid, dä han blev revisionssekreterare i september 1886. Hans intresse för utländska vetenskapliga kontakter (utanför Norden) kan tänkas ha svalnat, när han inte längre var akademisk lärare. Sammanfattningsvis kan man således konstatera, att Ivar Afzelius blev pä ett avgörande sätt influerad frän tysk juridiskt tänkande, att han utvecklade ett flertal olika kontakter med tyska jurister och att han regelbundet medarbetade i minst en tysk juridisk tidskrift. Hans förbindelser med tyska jurister och med tysk juridisk doktrin var synnerligen livliga och det bekräftas även under hans tid som lagstiftare under 1900-talets första decennium, dä han utnyttjade sina gamla tyska kontakter under en utredningsresa i samband med arbetet på förslaget till jordabalk i den då nyinrättade Lagberedningen."^ Graden av influens utifrån pä svensk lagstiftning inomcivilrättsomrädet är dock en fråga som i sig faller utanför för denna avhandling. ramen Noter till kapitel sju ' Kunglig brev av den 25/2 1875, Kanslerembetet för rikets universitet arkiv, Kungl. Brev m.m. (Uppsala, Lund, K. I.) 1874, 1875 RA, se även Juridiska fakultetens i Uppsala protokoll 3/2 1875, Juridiska fakultetens arkiv A 1:4 UUB. ^ Fredrik Georg Afzelius var en gammal entusiast för Hegel och tyskt universitetsväsende, se härom ex artikel i SBL Bd I s. 239. ^ Knut Olivecrona till Fredrik Georg Afzelius 20/10 1874, E 9492 Ivar Afzelius’ samling RA. Se även det tidigare brevet från F. G. Afzelius till Olivecrona 8/10 1874, G 197 k:l Knut Olivecronas samling UUB. ■* Konrad Maurer till Knut Olivecrona 1 1/8 1875, G 197 k:ll Knut Olivecronas samling UUB. ^ Se not 1. ^ Uppsala Universitets matrikel 1882, Uppsala 1883 s. 2. ^ Se kapitel 2 s. 35. * Se exempelvis Wolf: Grosse Rechtsdenker s. 591 ff och Kleinheyer-Schröder: Deutsche Juristen aus fiinf Jahrhunderten s. 301 ff. För en samtida nordisk bedömning se exempelvis Francis Hagerups nekrolog Jhering - Windscheid i TfR 1893 s. 1 ff. (Omtryckt i Udvalgte juridiske afhandlinger Bd 1 s. 58 ff.)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=