125 Detta låter som en direkt översättning av titeln till Jherings kanske mest välkända arbete Geist des Römischen Rechts. I ett annat sammanhang citerar han direkt Jherings berömda valspråk ”Durch das römische Recht und iiber das rö mische Recht hinaus« 40 från den likaledes berömda programmatiskt betonade inledningsuppsatsen ”Unsere Aufgabe” i första bandet av Jherings Jahrbiicher/' Efter det mottot ville Afzelius uppenbarligen vid denna tid (1870-talet), att svenska jurister skulle arbeta - naturligtvis med hänsyn tagen till de skillnader som förelåg mellan Sverige och Tyskland vad avser receptionen av romersk ratt. För Afzelius var således inte Jhering någon okänd storhet, något som ju Gösta Mittag-Leffler bara obetydligt tidigare synes ha föreställit sig vara fallet hos de uppsaliensiska juristerna.Ursprungligen hade han även föresatt sig att höra på Jherings föreläsningar i Göttingen,men Windscheids föreläsningar kom honomatt stanna hela vinterterminen och första delen av sommarterminen i Leipzig.■''* I juli 1875 skulle Windscheid avsluta sina föreläsningar i obligationsrätt och då tänkte Afzelius resa till Göttingen."'^ Då något brev från Afzelius till Annerstedt ej finnes bevarat mellan april och november 1875, är det svårt att bilda sig någon uppfattning om hur livlig och betydelsefull kontakten med Jhering antingen via föreläsningar eller genom personliga samtal kan ha varit för Afzelius. Man kan dock indirekt av annat källmaterial sluta sig till att Afzelius åtminstone varit i Göttingen i juli 1875 och att han sannolikt också haft kontakt medJhering. Johan Hagströmer skrev nämligen till Ludvig Annerstedt i juli 1875 att han fått brev från Gösta MittagLeffler och från Ivar Afzelius, att Jhering skulle komma till Stockholm under det förestående nordiska juristmötet.''^ Av ett annat brev från Hagströmer, denna gång ställt till språkforskaren Fritz Läffler framgår det att Afzelius och Mittag-Leffler skrivit omJherings besök från Göttingen.■*' Således måste Afzelius ha vistats där någon tid och det är då tänkbart, att han därvid också kommit i personlig beröring med Jhering. Gösta Mittag-Leffler, som var personligen bekant med Jhering,'"' var god vän med Afzelius.''*' Man kan mycket väl tänka sig att Ivar Afzelius om inte annat via Mittag-Leffler gjorde Jherings bekantskap. Det är dock omöjligt att veta något bestämt härom. När Ivar Afzelius omnämner Jhering ganska utförligt i ett brev till Gösta Mittag-Leffler i december 1875, sker det i utpräglat opersonliga ordalag. Det finns faktiskt ett brev från Jhering till Afzelius, men det är skrivet 1879 som svar på ett brev beträffande tillstånd att få översätta Der Kampf ums’ Recht till svenska.^' Jherings formuleringar i brevet tyder dock på att han inte var personligen bekant med den svenske juristen. En osäkerhetsfaktor är att Jhering sade sig inte kunnat tydligt uttyda Ivar Afzelius’ förnamn och då denne inte heller angett adress och titel, så var Jhering tydligen osäker om vem han hade att göra med."’“ Ingenting hindrar ju i och för sig att den firade juristen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=