104 Hagströmer säger inledningsvis att han endast behandlat aktiebolag ur juridisk synvinkel: ”1 huru nära förbindelse än förmögenhetsrätten, och icke minst aktiebolagsrätten, står med den politiska ekonomien, torde det i alla fall förbliva det enda rätta att i den vetenskapliga behandlingen helt och hållet skilja dessa synpunkter åt.” Risken att blanda ihop dessa aspekter var annars stor, och han nämner ett avskräckande exempel på ett tyskt arbete somfallit i denna fälla. Hagströmer underförstår uppenbarligen här att endast genom att strikt skilja ekonomiska och juridiska synpunkter åt är det möjligt att arbeta på ett riktigt rättsvetenskapligt sätt.'"* Avsnittet om aktiebolagets rättsliga natur inleder Hagströmer med att konstatera, att frågan om aktiebolagets rättsliga karaktär varit och vid denna tid fortfarande var föremål för en betydande vetenskaplig debatt mom den internationella rättsvetenskapliga litteraturen. Eftersom vad somgäller på detta område av naturliga skäl till stor del är gemensamt för samtliga länder, där bestämmelser finns om detta rättsinstitut, menar Hagströmer, att det måste vara intressant även för frågan omaktiebolagets ställning inomsvensk rätt att redogöra för de teorier som förts fram under denna diskussion.'^ Under tidigare perioder var aktiebolagen att uppfatta som offentliga organ och föll därmed inte inomprivaträttens område. 1600- och 1700-talens )uridiska författare behandlade dem inte heller inom detta utan inom vad vi skulle kalla den offentliga rättens domäner. Man bör vara medveten omatt den dåtida uppdelningen i jus publicumoch jus privatum inte adekvat kan översättas med de nutida begreppen offentlig rätt och privaträtt; jus publicum hade en högre dignitet och tog alltid över jus privatum; den sistnämnda kunde utövas endast inomområden, där den offentliga maktens företrädare inte hade något intresse av att utöva något inflytande.'^ Sedan man övergått till att att betrakta aktiebolagsrätten som en helt privat verksamhet, måste dock rättsteorin ”... konstruera detsamma å dess nya plats, att bestämma vari dess rättsliga element egentligen bestod.” Det låg då nära till hands att knyta an till det romersk-rättsliga societasavtalet, framhöll Hagströmer. Enligt denna uppfattning skulle ett modernt aktiebolag till sin rättsliga karaktär motsvara en romersk societas. Man medgav dock bland anhängarna till denna teori att de romerska rättsreglerna i viss mån hade blivit modifierade av senare tiders rättshv. Till anhängarna av denna teori förde Hagströmer åtskilliga författare, bl.a. Gerber, Pöhl, Savigny och Thöl.'" Hagströmer avvisade dock föreställningen omaktiebolagsavtalet som en modifierad version av societas (societasteorin). Societas var till sin karaktär ett obligatoriskt förhållande enligt hans uppfattning. Dess obligatoriska karaktär kunde aldrig modifieras bort inomramen för begreppet societas. Men ett obligatoriskt förhållande finns inte alltid i det moderna aktiebolaget. Det är t.o.m. möjligt att ingå ett avtal omatt bilda ett aktiebolag, där ett obligatoriskt förhållande helt saknas, nämligen då aktiebeloppen redan vid aktieteckningen omgå-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=