91 narsson i Strängnäs, 2 domkapitlet i Strängnäs, 5 Eskilstuna kloster, 2 Mellösa kyrka, 1 Klosters kyrka, 2 drottning Margareta och 5 enskilda personer. Diplomen är skrivna av många olika händer och det är sannolikt att de kyrkliga myndigheterna och drottningen bestått skrivarna i de brev som berör dem. Diplomens uppställning kan även tyda på detta. 4 av Eskilstuna klosters 5 fastebrev från 1399—1402 har som ingress endast brevutfärdarens namn (utan titel). I 7 av biskopens brev kallas Kettil Nilsson underhäradshövding, vilket i övrigt endast förekommer i ett brev rörande Eskilstuna kloster. Den helt dominerande titulaturen är eljest häradsdomhavande i Österrekarne. Möjligen kan köpe/fastebrevet 1400 3/6 vara av Kettil Nilssons egen hand. Han är i detta brev själv säljaren. Det förefaller somom Kettil Nilsson som regel inte själv eller med egen skrivare skrev sina fastebrev. Lars Sjödin har undersökt Erik Kuses brev och konstaterar att av 9 brev som han utställt i egenskap av häradshövding i Österrekarne och Åker är 4 skrivna av hans skrivare och 5 av honom själv. Följande detaljer beträffande fastebreven kan i övrigt noteras. I två fall förekommer fastebrev i dubbla exemplar. I fastebrev 1402 4/5 som gäller drottning Margaretas köp av gods från Henning Brolstorp skiljer sig den sista delen av de båda exemplaren betydligt från varandra. Där upptas villkor därest hinder för överföringen skulle uppstå, eftersomgodsen varit pantsatta. I ena versionen föreskrivs att andra gods i lika gott läge skall ges i stället samt att köpeskillingen skall återgå och att detta skall ske inomsex veckor. I den andra versionen, som sannolikt är den slutgiltiga, har återgången av köpeskillingen och tidsfristen utgått. En annan och egendomligare skillnad är att fastarna så när som på en är olika. Detta tyder på att fastfarandet gjorts om men datum bibehållits. Det andra fallet med två exemplar av fastebrevet är från 1411 24/9 och gäller ett byte där de båda kontrahenterna var avlidna vid fastfarandet. I första versionen står att framlidne Nils Jönsson enligt bytesbrev gett domprosten Johan i Strängnäs gården Glömsta i Klosters socken i utbyte mot Skensta i samma socken samt åtta mark i reda pengar. NilsJönssons son Karl Nilsson godkände mte bytet förrän han av den nye domprosten fått sex mark, vilka han uppburit. Därefter hade den nye domprosten fått fasta på Glömsta. I den andra versionen tillkommer att bytet inte blivit fastfaret under de båda kontrahenternas livstid men att Karl Nilsson godkänt faderns byte. Någon ytterligare ersättning talas det ej om i detta brev. Vilket brev som var det slutgiltiga kan ej avgöras. Fastarna är desamma i båda versionerna. Två fastebrev med samma datum 1402 15/6 av olika innehåll har endast en faste gemensam. Sannolikt är det ena brevet feldaterat. Två fastebrev har annan utgivningsort än den vanliga tingsplatsen och annat datum än tingets. Det gäller köpe/fastebrevet 1413 17/6 som är utgivet i Jäder och gäller ett köp som var ’gjort på rätt tingsdag och plats’ samt fastebrevet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=