RB 39

4. Österrekarne härad 4.1 Häradet Österrekarne härad omfattade under medeltiden förutomöstra Rekarne även Vdlåttingen och sträckte sig från Mälaren ner till sjön Båven. Lars Hellberg anser att sammanslagningen av Österrekarne och Villåttingen är av relativt sent datum, omkring 1350.' Under 1500-talet skiljdes Villåttingen från Österrekarne och blev på nytt eget härad. Första gången detta kan konstateras är 1579, då ting med Villåttingen omtalas." Gränsen mellan Österrekarne och Västerrekarne gick i Eskilstunaån, som förenar Hjälmaren med Mälaren. Häradet delas av en kraftig öst-västlig förkastningsbrant i höjd med Eskilstuna. Norr om branten ligger den bördiga Rekarneslätten medan området söderut är skogsbygd. Tvärs genom häradet i nord-sydlig riktning går en mäktig rullstensås, Kjulaåsen. I Villåttingen längst söderut finns talrika sjöar och sjösystem. I anslutning till dessa ligger odlade bygder. Mälaren skar under tidig medeltid på flera ställen djupare in i slättbygden och under denna tid var Jäders socken en ö. Förbindelsen till det övriga Rekarne gick över en lång bro över Ramsundet i nordvästra delen av socknen intill de berömda Sigurdsristningarna. Slättbygden var under denna tid rikare på sjöar och våtmarker. Kartor från 1600-talets början visar att Kafjärden då fortfarande gick långt in i landet och att sydväst omJäders kyrka låg en sjö. Dessa kartor visar också att i häradets centrala delar fanns två milslånga hedar. Fagrahed och Granheden.’ Landskapet var i flera avseenden annorlunda än det är idag. Österrekarne hade under medeltiden 16 socknar: Barva, Hammarby, Husby (senare Husby-Rekarne), Jäder, Kjula, Kloster (senare Eskilstuna), Näshulta, Stenkvista, Sundby, Vallby och Ärla samt i Villåttingen Dunker, Helgesta, Hyltinge, Malma (senare Lilla Malma) och Mellösa.'* Bebyggelsestrukturen framgår av tabell 10, som grundas på 1554 års jordebok i Södermanlands handlingar. Här ingår 547 hemman. Forssell somvalt året 1560 för sin redovisning har 587 hemman.’ De sex nordligaste socknarna norr omförkastningsbranten hade 45 %av bebyggeisen och kan därför göra skäl för namnet centralbygd i motsats till det söderut liggande mera glesbebyggda skogsområdet.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=