57 Ljung förlägger tingsplatsen till området sydväst och väster om domkyrkan ungefär där nu dekanhuset, ärkebiskopsgården och Gustavianum ligger. Tingstiderna Omtingstider stadgar landslagen att tingsterminerna är tre och att under dessa skall ting hållas en dag i veckan (Ti 7, 12). Tingens fördelning inomUlleråkers härad framgår av tablå 1. Som synes ligger tingen efter 1446 och fram till 1548 helt inomtingsterminerna.De ändringar som genom Kristoffers landslag anbefalides föregreps 1409 och 1418. Avvikelserna 1369-90 är svårare att förklara. Några av dem kan bero på att man fortsatt följa Upplandslagen som hade en vintertingstermin somsträckte sig fram till den 10/4 och en sommartingstermin som började redan den 1/5. Svårast att förklara är de tre ting 1369, 1370 och 1382 som ligger i augusti under skördetiden. Åren 1548, 1553 och 1554 är samtliga ting kända. Som synes rör det sig om ett till två ting per tingstermin. Under denna tid förekommer det, somframgår av tablån, ting som hgger utanför tingsterminerna. Ting hölls i Ulleråker på torsdagar. I tolv diplom anges det att det är fråga om en torsdag^ och i nio andra kan man konstatera att det varit torsdagar.^ Men i några fall har ting ägt rumpå andra dagar, trots att det ibland angetts att det varit fråga om rätt tingsdag. 1381 ’a rättom tingstad och rättom tingsdag’, dagen är en fredag (SRP 1616). 1390 ’Skrivit på Ulleråkers ting’, dagen är en tisdag (RAp 24/9). 1437 ’1437 onsdagen näst efter Sankt Fransiski dag på. rätt tingsplats’ (SMR). 1456 ’på Ulleråkers ting’, dagen är en tisdag (RAp 23/11). Verksamheten I kapitel 2 har landslagens rättegångsordning berörts. Ett viktigt syfte med de fullständiga häradsundersökningarna är att söka konstatera hur det gick till i praktiken. Möjligheterna att förverkliga detta är emellertid starkt begränsade. Källmaterialet från tiden före den tid, från vilken domböcker och saköreslängder finns bevarade, är mycket fragmentariskt och behandlar nästan enbart mål angående jordtransaktioner och tvister rörande jord, senare är bilden fullständigare. Omfattningen och arten av de mål som togs upp vid tingen kan man få uppfattning om först genom bevarade domböcker och saköreslängder från 1500talets mitt. Det antal mål som vid Ulleråkers häradsting föranlett böter under
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=