53 sina sätesgårdar utanför häradet. Den förstnämnde ägde dock jord inom häradet. 1400-talets häradshövdingar hade alla anknytningar till häradet. Födda uppvuxna och med sätesgårdar inom häradet var Håkan Skytte, Holmsten HolmStensson och Peder Karlsson. Karl Djäkn och Lars Olsson komvisserligen utifrån men var bosatta inom häradet innan de blev häradshövdingar. Av häradshövdingarna under 1500-talet komPeder Larsson utifrån, hade sin sätesgård utanför häradet och ägde ingen jord inomdetta. De som följde efter honom var fogdar utan kända relationer till häradet. Det är svårt att säga, vilken roll förbindelser med inflytelserika personer kan ha spelat vid utnämningar av häradshövdingar i Ulleråkers härad. Möjligheter tycks ha funnits för Ragvald Tyrbjörnsson, Holmsten Holmstensson, Lars Olsson och Peder Larsson. Häradshövdingarna fram till 1534 är en enhetlig grupp. De kan samtliga betecknas som lågfrälse. Peder Karlsson, Lars Olsson och Peder Larsson är väpnare. Ragvald Tyrbjörnsson var kungens fogde och Lars Olsson stadsfogde i Uppsala, men i övrigt har de inte haft andra offentliga uppdrag än häradshövdingetjänsten, undantagandes Peder Larsson, som flitigt anlitades av kungen. Samtliga kan sägas socialt höra hemma i lågfrälsets övre skikt. Tecken på detta är väpnartitlar, släktrelationer och ett visst godsinnehav. Flera av häradshövdingarna tillhörde släkter, mom vilka häradshövdingar förekommit i flera generationer. Karl Djäkn och Peder Karlsson, far och son följde efter varandra och sedan kom svågern Lars Olsson, som på längre håll hade häradshövdingesläktingar. Peder Larsson var tredje generationen häradshövding inom Årbyätten. I de kretsar där Holmsten Holmstensson och Lars Olsson rörde sig förekom flera häradshövdingar. Två vikarier är kända före 1548, nämligen Alle i Finnsta 1388 och Håkan i Fkeby 1399. Beträffande båda kan ifrågasättas om de verkligen är vikarier; kanske de endast vant äldst i nämnden, en häradsdomare som fått rycka in. Frånvaron av kända vikarier under denna tid tvder på att häradshövdingarna själva skötte ämbetet. 1548 dyker så Mats Mickelsson upp förebådande en ny tid med lagläsare. 3.3 Häradshövdingeräntan Häradshövdingeräntan bestod av två delar, dels en andel i utdömda sakören, dels en fast avgift som uttogs från häradets besuttna innevånare. Från slutet av 1400-talet hade den senare formen av en häradshövdingefodnng.’ Genom domböcker och saköreslängder tinns faktiska uppgifter om häradshövdingarnas saköresinkomster i Ulleråkers härad under några få år vid 1500talets mitt. Domböcker omfattande åren 1548, 1553 och 1554 ger direkta uppgifter t>m häradshin dingarnas andel av sakorena. Saköreslängder ingående i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=