46 ’sin näste frändes’, Nils i Upänge, samtycke ett torp i Börje socken ’för sin och sin moders samt bröderna Knuts och Peders själar’ utan att mannen nämndes. Detta kunde hon göra eftersom äktenskapet var barnlöst och jorden var hennes arvegods, som i det läget endast berörde hennes släkt. Men när Lars Olsson 1488 donerade sin sätesgård Bärby, som ingick i hustruns morgongåva, till Helgeandshuset i Uppsala, så skedde det med ’min älskliga hustrus Birgitta Karlsdotters vetu och samtykkio’.^’ Birgitta Karlsdotter dog någon gång efter 1490. Lars Olsson var 1492 omgift med Elseby Andersdotter.'*’ Via Stenstaätten hade Lars Olsson släktförbindelser som bör ha varit betydelsefulla. Bland dessa märks främst riddaren, riksrådet och lagmannen i Västmanland Staffan Ulvsson (Ulv) d y. På längre håll finns riddaren, riksrådet och lagmannen i Uppland Gregers Matsson (Lillie), som var bland arvtagarna när Staffan Ulvsson dog utan bröstarvingar 1478. I Stenstaätten och i anknytningar till denna förekom flera häradshövdingar: Olof Jönsson i Färentuna-Bro 1382-1404 och Tuhundra i Västmanland 1400— 12, Ulf Staffansson i Tuhundra 1425-31, Mats Körning i Öknebo i Södermanland 1444—47 samt Staffan Ulfsson d y i Västerrekarne i Södermanland 1446-71 och i Tjurbo i Västmanland 1448—63.^^ Lars Olsson förekommer i sammanlagt 42 diplom. Studerar man dem, som var sigillvittnen åt honom, och dem, tillsammans med vilka han var sigillvittne, kan man få en uppfattning om i vilka kretsar han rörde sig. Ärkebiskopen Jakob Ulfsson är sigillvittne åt Lars Olsson vid två tillfällen, 1474 och 1477, riddarna Nils Faderssson (Sparre av Ängsö och Hjulsta) och Bengt Kristiernsson (Oxenstierna) vid ett tillfälle 1481. I många diplom förekommer han tillsammans med fogden på Uppsala gård, väpnaren Lars Jönsson i Hamra, samt häradshövdingen i Vaksala härad, Lars Tomasson i Ärby. Den senare var far till Lars Olssons efterträdare Peder Larsson."*^ Man återfinner 1476—77 Lars Olsson som byfogde i Uppsala. Sven Ljung säger i Uppsala stads historia, att Lars Olssons byfogdeförordnande knappast synes ha varat mxr än ett par år” och ”att han för en kort tid varit det segrande partiets ombud i Uppsala, tills förhållandena då hunrfit någorlunda stadga sig”. I Uppsala hade oxenstiernapartiets upplösning efter slaget vid Brunkeberg medfört att ett par borgmästare i förtid hade fått lämna sina platser i stadens råd.-*' Det kan tänkas att Lars Olsson lämnade byfogdeuppdraget för att bli häradshövding i Ulleråkers härad. Tidpunkten 1477 kan stämma. Det finns endast tre belägg för Lars Olsson somhäradshövding, nämligen ett av honomutfärdat dombrev 1482 samt två köpebrev, 1482 och 1485, i vilka han somsigillvittne kallas häradshövding i Ulleråkers härad. I ett av hustrun Birgitta Karlsdotter utställt köpebrev 1490 sade hon att ’Ulleråkers härad har länge varit utan häradshövding och ännu är’."*** I lagmansdomboken från Uppland
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=