35 lagmän. I några fall kan man hitta häradshövdingar, vilket för denna studie har sitt intresse. Följande laghandskrifter är exempel på sådana somvarit i händerna på häradshövdingar: UUB, B 18 (MELL 20), skriven 1384 på Bärby i Gamla Uppsala av skriÅke Johansson. Bärby var vid denna tid i Stenstaättens ägo. I tillkomsten har sannolikt varit inblandade Ragvald Tyrbjörnsson, häradshövding i Ulleråkers härad 1388, och hans svärson Olof Jönsson (Stenstaätten). Den senare var häradshövding först i Färentuna-Bro härad i Uppland 1382-1404 och senare i Tuhundra härad i Västmanland 1400-12. I handskriften finns inskrivet skatteregler för Uppland och Roden,vilket kan tyda på att det varit Ragvald Tyrbjörnssons lagbok eftersom han var kungens fogde, bosatt på kungsgården i Gamla Uppsala. I handskriften finns infört utöver de nämnda skattereglerna, även sådana för Västergötland, domarregler, om edgång samt gårdsrätt.^ UUB, B 10 (MELL 21) , skriven i slutet av 1300-talet, sannolikt beställd av Nils Djäkn, som 1381-91 är känd somersättare för häradshövdingen i Åkers härad i Västmanland, riddaren Magnus Trottesson (Ekaätten). Handskriften har senare använts av underlagmannen i Hälsingland och Ångermanland Olov Eriksson (1482-1506). På 1500-talet har tillskrivits ’Kung Eriks stadga från 1407’.' KB, B 10 (MELL K) från 1300-talets senare hälft, vid mitten av 1400talet ägd av häradshövdingen i Värmland Otte Torbjörnsson (1456-75), som i handskriften skrivit in sin fullmakt som häradshövding av den 19/10 1463. Anteckningar tyder på att handskriften senare kan ha innehafts av häradshövdingen i Dalsland Jöns Knutsson (Tre rosor). I handskriften finns tillskrivetskrivet utöver den nämnda fullmakten bl a några flockar ur KrL, om edgång, två förteckningar över nämndemän och flera äldre stadgor.^ RÅ, E 9048 (MELL M), sannolikt beställd av riddaren Johan (Nilsson) Gädda (1415-54) till Fållnäs i Sorunda socken, Sotholms härad i Södermanland, som var häradshövding i Lösings härad i Östergötland 1433-34. I handskriften finns ett tillägg med rubriken ’Detta är Lösings härads ägo’, vilket visar att den använts i Lösings härad och har gett den namnet Lösings Lighok. KB, B 5 A (MELL 75) från slutet av 1400-talet. Handskriften har i Årvdabalkens flock 1 och 2 den ”Mellersta lagen”. Några flockar ur KrL finns tillskrivna liksom stadganden rörande eder och ett formulär till dombrev på Slättamo ting samt på insidan av bakpärmen ett fastebrev av år 1477 utlärdat av Laurens Sonasson, häradsdomhavande å riddaren Erik HolmStenssons vägnar. Den senare var häradshövding i Bråbo härad i Östergötland, som hade sin tingsplats pä Slättamo.^’ varen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=