32 Lagen kompletterades efterhand med utfärdade stadgor. Dessa har hittills inte gjorts till föremål för närmare utforskning. En undersökning pågår emellertid f n.'* Lagen reviderades på 1440-talet vid tiden för kung Kristoffers trontillträde och stadfästes av denne. Denna lagrevision fick senare namnet Kristoffers landslag (KrL). Den gamla lagen användes emellertid alltfort även om delar av nyheterna beaktades och infördes i laghandskrifterna. Först under senare delen av 1500-talet kom den nya lagen i allmänt bruk. Den trycktes 1608 med en ny kunglig stadfästelse. Vid revisionen blev Tingmålabalken grundligare omarbetad än övriga balkar. Denna hade i MEL 39 flockar under det att KrL hade 43. Vissa omkastningar i flockarnas ordningsföljd förekom. De flesta ändringarna förefaller vara föranledda av att man velat fylla ut konstaterade brister eller tillgodogöra sig praxis. En del av detta hade kommit redan tidigare i olika stadgor. En principiell ändring gällde den kungliga domsrätten. De gamla, för lagsagan gemensamma landstingen ombildades till årliga räfsteting, vid vilka kungen eller hans ombud dömde. De ting lagmannen årligen höll med varje härad var emellertid kvar. En ändring av lagen, som inte tillkom genom vare sig stadga eller r>evision, var den s k Mellersta lagen., som gällde syskonbarns arvsrätt, vilken innebar att Upplandslagen följdes på denna punkt. Genom en riksrådsdom 1507 fastslogs giltigheten av denna sedan den efter hand kommit in i laghandskrifterna.^ 2.2 Landslagens normer För denna studie är främst de bestämmelser i landslagen av intresse, som reglerade häradshövdingarnas verksamhet, de organisatoriska formerna och de processrättsliga reglerna. Dessa bestämmelser finns samlade i Tingmålabalken, men en del finns därutöver i flera andra balkar. Grunden är dock Tingmålabalken samt de flockar i Jordabalken som reglerade jordöverlåtelse, ett betydelsefullt område i häradshövdingarnas verksamhet som står för huvuddelen av det bevarade källmaterialet. För den skull har Tingmålabalken samt några flockar ur Jordabalken refererats i en exkurs. Det är en tolkning utgående från texten i Schlyters Gamla Lagar och med stöd av Holmbäck och Wesséns nusvenska tolkning och kommentarer.^ Flockarna redovisas inte strikt i MEL nummerordning utan har för att öka överskådligheten sammanförts sakområdesvis under här insatta mellanrubriker. KrL avvikelser redovisas i anslutning till varje flock. Tillsättning av häradshövdingar reglerades i MEL Tingmålabalk. Varken KrL eller någon stadga medförde någon förändring. De formella grunderna för tillsättning av häradshövdingar var oförändrade under hela senmedeltiden och Gustav Vasas tid. Förfarandet var följande. Vid vakans kallar lagmannen med en månads varsel
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=