28 hetens omfattning och art, dels andra aktörer vid tinget. Till omfattningen hör frekvensen av ting, som kan utläsas ur tingstiderna, men också vad som överhuvudtaget avhandlades vid tingen. De övriga aktörerna är av två slag, häradets förtroendemän, främst nämndemännen, samt kungens eller i förekommande fall länsherrens fogde. Innan metoden för undersökningen behandlas måste avgränsningar diskuteras. Den valda avgränsningen till tiden har redovisats redan i avhandlingstiteln. Den givna startpunkten är den tidpunkt, då riket genom Magnus Erikssons landslag fick ett enhetligt häradshövdingeämbete, vilket skedde succesivt mellan 1352 (Uppland) och 1389 (Västergötland). Viktiga föreskrifter i landslagen rörande häradshövdingeämbetet komefterhand att sättas ur spel: det lokala inflytandet vid tillsättning av häradshövdingar upphörde; tingstillfällena inskränktes från att ha varit veckovis under tre tingsterminer till ett under varje tingstermin; en fast nämnd inrättades och tingen började förläggas inomhus. Under Gustav Vasas tid synes allt detta vara genomfört. Detta i förening med en bättre tillgång på källmaterial, bl a genom domböcker, gör det lämpligt att fullfölja undersökningen tomGustav Vasa. Det är av arbetsekonomiska skäl nödvändigt med en regional avgränsning. Det vore önskvärt med ett grundligt studium av hela riket, men det skulle ge avhandlingen en orimlig omfattning. På grund härav inskränks studiet till att behandla landskapen Uppland, Södermanland, Västmanland, Närke, Västergötland, Östergötland och Småland. Dessa landskap har valts därför att mom dessa häradsindelning och häradshövdingeämbetet helt följde landslagen. Inom de perifera landskapen förekom olika avvikelser, vilka i och för sig är intressanta men här utesluts. En tredje avgränsning är av saklig natur. Häradshövdingarna som rättvisans handhavare, som uttolkare av lagen, är förvisso ett centralt moment av häradshövdingeämbetet. Dessvärre är detta ett för stort och för en historiker alltför svårhanterligt område för att kunna inrymmas i denna undersökning. Den metod som kommer att användas innebär att först genomförs ett antal detaljstudier av enstaka härader - ”Häradsundersökningar”. Valet av härader för häradsundersökningarna har bestämts av materialtillgången. Det går inte att finna härader med någorlunda god tillgång på material annat än i Uppland, Västmanland, Södermanland och Östergötland. Med hänsyn härtill har för fullständiga häradsundersökningar (av häradshövdingar och häradsting) valts ut: Ulleråker i Uppland, Österrekarne i Södermanland och Aska i Östergötland. Begränsade undersökningar, i vilka det på grund av materialbrist inte är möjligt att nå resultat Ifråga omverksamheten vid häradstingen, görs i Vartofta i Västergötland och Sunnerbo i Småland. I häradsundersökningarna eftersträvas ett brett studium med utnyttjande av allt tillgängligt material med anknytning till häradshövdingeämbetet. Med häradsundersökningarna som grund genomförs därefter sakområdes-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=