27 1.4 Syfte och metod Med utgångspunkt från det valda ämnets karaktär, källmaterialet och forskningsläget kan studiens närmare inriktning och utformning bestämmas. Förut har framhållits att den påtagna uppgiften allmänt innefattade häradshövdingeämbetets organisatoriska former, häradshövdingens ställning och verksamheten vid häradstinget. De organisatoriska formerna fanns fastslagna i landslagen och en viktig fråga är hur lagen omsattes i praktiken. Av redogörelsen för forskningsläget har framgått att det förekom avvikelser. Det fanns också sådant sominte reglerats i landslagen. En del kan för samtiden ha varit självklart och vi har endast tilllämpningen att gå efter. De organisatoriska områden det finns anledning uppmärksamma är tillsättningen av häradshövdingar, vikariesystemet, häradshövdingeräntan och formerna för häradstingen. Forskningen är ense om att åsidosättande av landslagen förekomi samband med tillsättning av häradshövdingar och att det folkliga inflytande som landslagen stadgade var helt borta under Gustav Vasas tid. Vilka som under undersökningsperioden innehade ämbetet och hur de fick det, är en grundläggande fråga. När började och hur utvecklades avstegen från lagens bokstav? Hur fungerade balansen mellan härad och kung? Av särskilt intresse är häradshövdingarnas sociala ställning i samhället. Den ger ett slags mått på häradshövdingeämbetets betydelse för samhället. Det var ett ståndsgrupperat samhälle. Häradshövdingar kom från högfrälse, lågfrälse, borgare och bönder. Fördelningen mellan dessa grupper är av intresse. Häradshövdingarnas godsinnehav var av betydelse för deras ställning i samhället. Kunskapen om deras godsinnehav är främst känd genom transaktioner av olika slag och är på grund av det fragmentariska källmaterialet mycket ojämn. Ur de senare förekommande frälse- och rusttjänstlängderna kan säkrare uppgifter erhållas. Häradshövdingen kunde enligt landslagen sätta annan i sitt ställe. Hur detta vikaricsystern utnvttjades är en annan viktig fråga. Av forskningen framgår att utvecklingen mot slutet av 1500-talet, alltså efter den här studerade tidsperioden, ledde fram till lagläsare som svarade för flera härader. Frågan är hur förhållandena var under undersökningsperioden. Till de organisatoriska formerna hör också häradshövdingeräntan, dvs den ekonomiska ersättning häradshövdingen uppbar. Det förefaller som den varit av en sådan storlek att den g)ort ämbetet åtråvärt. Forskningen har endast uppmärksammat häradshövdingeräntan perifert, vilket gör det angeläget att studera den särskilt. Häradstinget var det forum där häradshövdingarna utövade huvuddelen av sin verksamhet. Ett studiumav häradstingen måste därför ingå i undersökningen. Det är ett par saker som framförallt är av intresse, nämligen dels verksam-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=