20 De kyrkliga institutionerna liksom riksaristokratin hade något slag av tjänstemän för att uppbära avraden från sina landbor i häradet. Den främste av intressenterna utanför häradet var kungen, representerad av en fogde i häradet för framförallt skatteuppbörden. I förlänta härader trädde låntagaren i kungens ställe med sin egen fogde eller tjänsteman. Vid sidan av bönderna fanns i häradet en obesutten befolkning av torpare, husmän och legohjon. Institutioner inomhäradet var häradsting, häradsvisa lagmansting och sockenkyrkor. För den vid denna tid ännu svagt utyvecklade statsmakten måste häradstingen och deras ledare häradshövdingarna ha haft betydelse även i andra samhällsangelägenheter än rättshanteringen. Häradshövdingarna hade även en politisk ledarroll. I denna undersökning är det allmänna syftet att utreda häradshövdingeämbetets grundläggande förhållanden. Dessa var reglerade genom landslagen. Det är emellertid klart att de faktiska förhållandena inte alltid överensstämde med lagen. Mycket var dessutom inte fastslaget i lagen utan man följde gammal sedvänja. Det som här intresserar är de organisatoriska formerna, häradshövdingarnas ställning i samhället och verksamheten vid häradstingen. Frågor som ger sig är: Följdes lagens tillsättningsregler med dess balans mellan härad och kung? Frän vilka samhällsgrupper komhäradshövdingarna? Vilken var häradshövdingens ställning vid häradstinget? Utövade han personligen sitt ämbete? Vilken var rollfördelningen mellan häradshövding och nämnd? Innan dessa och andra frågor närmare skärskådas måste tillgängligt källmaterial och forskningsläget klarläggas. 1.2 Källmaterialet Det källmaterial som kan ge kunskap om häradshövdingeämbetet är lagar, stadgor, domböcker, saköreslängder, diplom av olika slag samt någon gäng också räkensskaper. Den lag det gäller är Magnus Erikssons landslag, tillkommen vid 1300—talets mitt. Omkring 1440, knappt hundra är senare, reviderades den i vissa stycken. Denna reviderade landslag fick senare namnet Kristoffers landslag. Båda dessa lagsamlingar finns tryckta i Carl Johan Schlyters Samling av Sveriges Gamla Lagar. Landslagens stora betydelse för undersökningen gör att den ägnas ett särskilt kapitel.' Som komplement till landslagen utgavs stadgor. Dessa finns bevarade i diplommaterial, i kopieböcker samt såsom bilagor i laghandskrifter. Ett urval finns i J.Hadorphs är 1687 utgivna Gamla Stadgor. Någon modern utgåva finns ännu inte men däremot kataloger vid Riksarkivets Svenskt Diplomatarium. Med domböcker avses protokoll och uppteckningar frän häradstingen. Häradshövdingarna förpliktigades inte föra domböcker förrän 1541. Men det är
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=