231 ställdes av tinget på häradshövdingens förslag. Mot bakgrund av vad som tidigare konstaterats om permanensen innebar detta främst att nämnden granskades till sin fulltalighet och ojävighet. Proceduren i nämndmål framgår mycket klart av följande exempel från Norra Vedbo hd i Småland !479 7/5 el 17/9 (RAp): ’Då sporde jag honom . . . Då sköt jag det till nämnden . . . Då rannsakade de det så att . . . ity dömde jag . . .’. I Högmålsbalken talas om att tolv man skola rannsaka och utleta sanningen (H 10, 12). I en flock i Dråpamålsbalken I, som handlade om dråpare som skall ställas inför kungen, stadgades att ’häradshövdingen och häradsnämnden skola noggrant undersöka’ (D I 12). Häradsnämnden skulle fria eller fälla (Tj 4, 6). Nämndens rannsakan framgår av ett stort antal diplom. Några exempel har relaterats i häradsundersökningarna. Här ytteligare ett par: 1420 20/7 Ärlinghundra hd Upl: ’Vilket jag till nämnden lät, att de skulle rannsaka var där var sant om; då vittnade och rannsakade nämnden så att. . .’ (SD2765). 1431 30/11 Tuhundra hd Vml: ’Hänsköt jag till de 12 dandemän, som sutto i nämden ... att de skulle rannsaka . . . sedan dessa rannsakat och vittnat att. . .’ (RAp). Direkta möjligheter att utröna nämndens inflytande i denna procedur finns inte. Forskningen är som tidigare nämnts ense om att nämnden mot slutet av 1500-talet och under 1600-talets början fått ett ökat inflytande. De enda spåren av vägen dit är uttryck i dombrev och fastebrev. Det är vanskligt att utifrån förändrade uttryckssätt i ett fragmentariskt material påvisa förändringar. Dessa kan bero på egenheter hos skrivarna eller språkutvecklingen i samhället. Med denna reservation skall i alla fall somett diskussionsinlägg summeras iakttagelser från häradsundersökningarna och inventeringen. Iakttagelserna gäller uttryck i diplomen avseende presentationen av ”rätten”, användning av domartitel för den främste i nämnden samt meddelande av dom. Vad beträffar presentation av rätten används i brev utfärdade av häradshövdingen fram till 1400-talets mitt uttryck som ’kärade för mig’ eller ’var för mig’. På 1470-talet börjar uppträda vändningar som ’kom för rätten’, ’komför mig och nämnden’ samt ’kom för mig och de dandemän somsatt i rätten’. Detta har observerats framförallt i Osterrekarneundersöknmgen med dess stora diplommaterial åren 1479—1516 men även i Aska 1473 och Ulleråker 1482. Exemplen kan utökas. Här några iakttagelser från före 1500: Västbo hd Sm: ’Komför honom och nämnden . . . och talade till . . .’(BhS). 1462 u d
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=