214 Andra härader från vilka räfstetingsdomar finns bevarade och där häradshövdingarna är kända : Kinne härad i Västergötland — Torsten Simonsson (spets nedifrån) 4 gods inom häradet dömda till skatte; Arlinghundra härad i Uppland - Kettilbjörn Ingvarsson 8 gods; Håbo härad också i Uppland - Nils Mattsson (tre horn) 2 gods och Finvid Ragvaldssons arvingar 1 gods.^ Exempeln tyder på att det uppenbarligen fanns särskilda möjligheter för häradshövdingarna till godsförvärv och att de utnyttjades. Av intresse är också att Nils Bosson och Ragvald Filipsson hörde till de häradshövdingar som hade vikarier som skötte ämbetet. 10.7 Sammanfattning De i det föregående redovisade uppgifterna har varit få och till tiden begränsade till 1500-talets mitt. Önskemålet om en bredare belysning av utfallet har endast delvis kunnat uppfyllas. På 1550-talet uppbar häradshövdingarna en häradshövdingefodring som gav dem en årlig grundinkomst. Ovanpå denna kom saköresinkomster som varierade starkt från år till år. För att något belysa storleksordningen av häradshövdingarnas inkomster kan tas uppgiften 1543 från Aska härad, somkan betraktas somett normalstort härad. De 316 mark somhäradshövdingefodringen gav motsvarade räntan från 15—30 landbohemman.’ Till detta kom de ovissa saköresinkomsterna. Man har ingen möjlighet att bedöma hur förhållandena kan ha varit innan häradshövdingefodringen under senare delen av 1400-talet allmänt infördes - ”vad somav ålder varit haver”. Någon grundinkomst vid sidan av de växlande saköresinkomsterna bör ha funnits. Pantsättningen av Sevede härad 1368 och det tidigare diskuterade uttrycket från 1378, ”varken skatt eller andra tjänstbarheter” är tidiga tecken på andra inslag i häradshövdingeräntan än sakörena. Tecken tyder på att möjligheterna till fördelaktiga godsförvårv var en reali¬ tet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=