213 Sevede härad avräknades på skulden och den andra hälften skulle tillfalla Claus Ruska för hans arbete. För den händelse han skulle avlida har Erengisle Sunesson som andrahandspant ställt vissa gods.' Omräknat i mark penningar var pantsumman 420 mark.^ Vad som ompantsättningen och vari Claus Ruskas arbete bestod går det inte att komma åt, men exemplet visar att häradshövdingeämbetet i ett härad som Sevede med omkr 450 hemman gav en säker och icke obetydlig inkomst åt häradshövdinglåg bak en. 10.6 Häradshövdingarnas särskilda möjligheter till godsförvärv I inledningen till detta kapitel påpekades att häradshövdingarna kunde ha haft möjligheter till fördelaktiga godsförvärv genom den insyn i godsutbudet de kunde få på tinget. Det är inte möjligt att visa upp konkreta exempel men det finns indikationer på att möjligheterna utnyttjades. Jerker Rosén har i en uppsats i Scandia 1950 behandlat ”Drottning Margatetas svenska räfst”. Han diskuterar i denna vilka olika grupper som drabbades av räfsten och finner bl en grupp som han betecknar som ”fogdar och ämbets män”. Vilka som döljer sig bakom begreppet ämbetsmän är oklart men radshövdingarna bör ha hört dit. Rosén ger ett par exempel från Västmanland: häradshövdingen i Norrbo härad, riddaren Nils Bosson (Natt och Dag), fick 48 öresland reducerade, huvuddelen (10 gods) i småposter belägna inomNorrbo härad. Häradshövdingen i Siende härad, Ragvald Filipsson (fyrstyckad sköld), fick 29 öresland reducerade, varav 2 gods inomSiende härad. I samband härmed säger Rosén: ”Med denna iakttagelse skall sammanställas, att vid några av Nils Bossons småposter i Norrbo — men vid ingen annan persons inomhäradet - åtkomsten anges med det oförklarade ordet ’mät’. Därmed avses av allt att döma att godset tagits i utmätning för sakören eller utebliven skattebetalning. Det reducerades mot att sakörena eller skatten erlades till kronan i kontanter.” I samband med utmätningen kan häradshövdingen ha passat på att lösa in godset.' Det källmaterial som kan ge uppgifter om drottning Margaretas räfster är ojämnt. För 18 härader i Uppland, Västergötland och Östergötland föreligger summariska räfstetingsdomar. I 12 av dessa är häradshövdingen vid den aktuella tiden känd och av dessa har 7 fått gods dömda till skatte. Aska, Ulleråkers och Vartofta härader är sådana för vilka summariska räfstetingsdomar föreligger. Av häradsundersökningarna har framgått att räfsten i Aska härad genomfördes av häradshövdingen Sten Lalasson och att varken han själv eller någon företrädare fick några gods dömda till skatte. I Ulleråkers härad fick häradshövdingen Håkan Skytte 1 gods inomhäradet dömt till skatte och företrädaren Lars Peterssons arvingar 2. I Vartofta härad fick häradshövdingen Sixten Mårtensson 7 gods dömda till skatte." hä-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=