209 härad i Västergötland samma uttryck somOlof Galles fullmakt 1507 med tillägget: . . och som andre dandemän göra kringom Riket’. Från Gustav Vasas tid finns fortsatta bekräftelser på att häradshövdingefodringen utgått men också på fortsatta besvärligheter för häradshövdingarna, vilket ledde till att kungen, som tidigare omnämnts, förnyade stadgan 1530 med ett straffhot som tillägg. 1540 förmanade kungen i brev till ’allt Västergötland’ att det ålåg dematt ’. . . efter Sveriges beskrivne lag utge häradshövdingarnas rätt, som är att hålla 2 årliga hästar’.'^ 1550 noteras i Långhundra härads dombok att på tinget 20/1 ’var man i häradet med uppsträckta händer lovat häradshövdingen från var och en 6 öre, eller vad en spann råg var värd, att utgå vid Mårtens mäss’. Detta hindrade inte att fyra år senare vid tinget 7/5 1554 dömdes ett antal bönder som försummat häradshövdingegästningen till 40 marks böter såvida de inte förlikt sig med häradshövdingen före pingstdagen. Häradshövdingefodringens storlek berodde av antalet hemman i häradet och inkomsterna måste därför ha uppvisat stora variationer från härad till härad beroende på dessas storlek. Detta är bakgrunden till att i Gustav Vasas taxa 1523 för förläningsbrev det heter: ’. . . itemför häradshövdingebrev ... 2 gyllen och mer, som häradet är stort till’. För förläning gällde 10 gyllen och för lagmansdöme 7 gyllen.'^ Uppfattning omstorleken av den häradshövdingeränta somverkligen utgick kan man få av domböcker och fogderäkenskaper från 1500-talets mitt. För denna undersökning har utöver de domböcker och räkenskaper som omnämnts i häradsundersökningarna genomgåtts domböcker för Vaksala och Hagunda härader 1548, 1553 och 1554 samt Långhundra härad 1545-60, alla i Uppland. Räkenskaper i Landskapshandlingarna har genomgåtts för Örbyhus län i Uppland samt Södra Möre härad i Småland. Det finns ytterligare otryckt domboksmaterial från den aktuella tiden samt ett mycket stort antal räkenskaper. Av arbetstekniska skäl har det inte varit möjligt att här ta in allt material. Vid sidan av de reella Inkomsterna medförde ämbetet en fördel som kunde vara betydelsefull för ekonomin. Häradstingen gav en inblick i marknadsläget beträffande gods inom häradet bl a därför att lagen stadgade att den somville sälja gods ett år dessförinnan måste kungöra detta på tinget genom uppbud. 17 10.3 Saköresinkomster De uppgifter om sakören som man kan finna i källmaterialet växlar. I domböckerna anges mestadels de utdömda totala sakörena i kombination med konungen tillkommande andel härav. I Ulleråkers, Hagunda, Vaksala domböcker 14
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=