207 10.2 Lagar, stadgor och sedvanerätt Böter kunde enligt Landslagen tillfalla olika mottagare. De kunde som helhet tillfalla en mottagare i form av ensaksböter och de kunde delas mellan olika mottagare. Den dominerande fördelningsprincipen var tredelning med en del till vardera målsägare, konung och härad.Av häradets andel fick sedan häradshövdingen tredjedelen. Avvikelser frän denna huvudprincip förekom beträffande säväl mottagare som andelarnas storlek.' Vid rättarting skulle häradshövdingen svara för kost för lagmannen med ätta hästar och för i nämnden ingående frälsemän med tvä hästar och varje bonde en häst. Som ersättning för detta fick häradshövdingen hela häradets bötesandel vid tingstillfället.^ Storleken av dessa sakören har starkt växlat. Någon gäng kunde de ge ett överskott, vid andra tillfällen gick det inte ihop. Någon egentlig inkomstkälla kan det inte ha varit. För fastebrev ägde häradshövdingen uppbära en avgift om en örtug. Denna höjdes i Kristoffers Landslag till tvä öre.^ Det som härigenom komin har gått ät till utgifter för pergament och skrivare och har knappast heller det gett nägon inkomst. Det är sannolikt att utöver andel i sakören häradshövdingen sedan gammalt uppburit någon form av ersättning frän häradet. Det har funnits en sedvanerätt,'* olika i olika landsändar bl a därför att under landskapslagarnas tid formerna för häradshövdingeämbetet var olika. Pä detta tyder uttryck i ett brev och ett par fullmakter. I ett brev frän 1378 beträffande en uppgörelse om Halvard i Vagatorps skulder till häradshövdingen i Dalsland Ulf Jonsson (Roos) heter det bl a att Halvard ’under sju ärs tid icke utgjort varken skatt eller tjänstbarheter till häradshövdingen’.^ En fullmakt omkr 1450 för Karl Lake att vara häradshövding i Vista härad i Västergötland tilldelar honom ’. . . för:ne Vista häradshövdingedöme med alla de rättigheter som därtill hörer sä länge han lever. Och bjudom vi eder att i är förnämnde Karl Lake hörige och lydige i alla mätte som eder rätto bör, både i ett stycke och annat som av ålder varit haver’.^ I fullmakt 1463 för Otte Torbjörnsson för häradshövdingedömet i Värmland står det: ’. . . och göre honomi rätt tid och till god reda vad I honom rätt pliktige äro . . Uttrycken i fullmakterna, 1450 ’som av ålder varit haver’ och 1463 ’vad i honom rätt pliktiga äro’, tyder pä att en ersättning vant regel. Utfärdarna av fullmakterna tycks dock inte varit pä det klara om ersättningens former. Brevet frän 1378 talar om ’skatt eller tjänstbarheter’. De senare avser möjligen gästning för häradshövdingen. Det ligger nära till hands att bönder i tingsplatsens närhet i samband med . 7
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=