205 \ i / • Skara \ % I ./ ‘ ✓ % \ \ ✓ \Tors-'‘^ Vun.i 1 / Vartofta ✓ V i^Simtuna | / \ * * / {-. . V * ^ \ ». _ - ^ ^ / Laqunda ^ \ ^ / \ / \ ^ ''l / \ ^ Vcden ' ^ Rcdväq \ I I V / / \ \ I,..* ^Jonköping / \ ✓ ' Asund,j.^ I / ✓ ^Enköping Mo \ / / I / r / \ / I I Kiniä V Trögd \ V \ t X N I / I I % X % I ✓ \ % \ \ ’‘v. .>»' \ \ I Vt / V . '3 ^ • 12 Karta 13. Jon skrivares härader. Karta 12. Henrik Tysks härader. land. Dessa härader gränsade intill varandra somframgår av karta 13 samt till Enköping, där Jon skrivare var rådman och borgmästare. Dessa tre exempel har det gemensamt att det är fråga om personer med administrativ erfarenhet som fogdar och stadstjänstemän. De förut påvisade kungliga vakanssättningarna av häradshövdingeämbeten i Hovs län och Gäsene härad (Se kap 8.7) kan också ses som steg i riktning mot lagläsare. 9.7 Sammanfattning Ersättare har kommit till användning under hela perioden och inom alla landskap. Benämningen på dem har växlat. Särskilt de högfrälses vikarier har tagit över hela verksamheten. Det har inneburit att i de fall där man gått utanför häradet vid val av häradshövding, har man genomvikarien i alla fall fått en man ur häradet som i realiteten svarat för ämbetet. Då höga krav måste ha ställts på en ersättare till en ordinarie häradshövding, bl a ifråga om auktoritet grundad på social ställning, har ofta frälsemän valts som ersättare. Detta är särskilt påtagligt där frälset varit talrikt. Men ersättare av ofrälse ursprung förefaller sammantaget ha varit lika vanliga. De har skolats för uppgiften som nämndemän vid tinget. Vid slutet av perioden kan en gryende tendens iakttagas, som berör även häradshövdingarna, nämligen att rättsskipningen handhas icke av en lekman ur häradet utan av en yrkesman med vidare verksamhetsområde.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=