9. I häradshövdings ställe Som framgått skötte inte alla häradshövdingar själva ämbetet. För att få svar på frågan omvilka somverkligen utövade ämbetet måste därför också de som ersatte dem granskas. Det framgår av Tingmålabalken att häradshövdingen kunde sätta annan i sitt ställe. I 16. flocken hette det; ’Varje tingsdag skall häradshövding eller den som han lämnat sin dom komma till tinget på rätt tingsplats . . .’. I Kristoffers landslag ändrades formuleringen till: ’den som har hans dom’. Vidare tillkom att ersättaren skulle benämnas häradsdomare och svära samma ed somhäradshövdingen; eller också ’skall häradshövdingen svara och böta för alla hans domar, som om han dömt själv. Har även domaren svurit, då svare han själv, om han dömt orätt’. Förändringen måste ses som en följd av det tidigt uppkomna bruket att häradshövdingar permanent överlät tjänsten åt en ersättare. Denne svor eden och svarade för hela ämbetet. Mera tillfälliga vikarier kanske inte svor någon ed. Ersättare fanns före Magnus Erikssons Landslag åtminstone i Götaland. I Yngre Västgötalagen står det i Tjuvabalken 17 omhur tjuv skall tas i förvar, att han skall föras till häradshövdingens gård ’eller till den somhar hans uppdrag i häradet’. I Östgötalagens Dråpabalk 11:3 står: om ’bonde sänder häradshövdingen bud, och han ej kommer, ej heller den som är i hans ställe . . .’. Forskningen om häradshövdingarnas vikarier har väsentligen varit inriktad på de s k lagläsarna, dvs de fasta vikarier som från slutet av 1500-talet och på 1600-talet helt svarade för häradshövdingarnas åligganden. Dessa ligger väsentligen utanför denna undersöknings tidsram, och i genomförda undersökningar är det främst inledande återblickar somhär är av intresse. Det gäller J.Kreiigers uppsats 1874. ”Bidrag till upplysning omlagläsare och underlagmän” och S.Petréns uppsats 1951 ”Lagläsarna. Ett bidrag till det svenska domstolsväsendets historia” Några föregångare till lagläsarna kommer dock senare att redovisas. 9.1 Ersättarnas benämning Ersättarnas benämning varierar. Magnus Erikssons Landslag talar endast om den somhäradshövdingen ’har lämnat sin dom’. 1 Kristoffers Landslag används två termer, nämligen häradsdomare och domare. I fastebrev, dombrev och intyg förekommer flera olika benämningar. De i Kristoffers Landslag lanserade
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=