RB 39

178 Totalt antal Frälse ur häradet antal % Ulleråker .... Osterrekarne Aska Vartofta Sunnerbo .... 50 14 7 12 7 58 14 5 36 11 7 64 12 12 100 63 38 60 I 60 % av utnämningarna stämmer påståendet. Osterrekarne, Vartofta och Sunnerbo, med ett talrikt frälse inomhäradet, ligger högt.Aska där frälset var begränsat har ett lågt värde. Askas brist på frälse tar sig också det uttrycket att där förekommer två ofrälse häradshövdingar, borgmästare från Vadstena. Det tycks finnas ett samband mellan frälsetillgång och frälse häradshövding ur häradet. I modellen ingick att häradsfrälset eller grupper utanför häradet, rådsaristokrati eller regionala frälsesläkter, kunde söka främja enskilda intressen. I häradsundersökningarna kan man konstatera att häradshövdingar ofta kom från släkter, där häradshövdingar tidigare förekommit. I Ulleråker efterträdde Peder Karlsson sin far Karl Djäkn och följdes av svågern Lars Olsson. Peder Larsson, som inte var från häradet, var tredje generationen häradshövding i den regionala frälsesläkt som brukar benämnas Årbyätten. I Osterrekarne är det påfallande många innehavare av ämbetet med häradshövdingar eller andra ämbetsmän i släkten. Det gäller Aspenäsätten samt släkterna Gren, Frille och Ekeblad. I Aska är de fyra första häradshövdingarna, som alla är högfrälse, två par av far och son. I övrigt förekommer där inga påtagliga häradshövdingesläkter. Vartofta har däremot flera häradshövdingar ur typiska häradshövdingesläkter: Kärling, Bagge av Berga, Forstenasläkten, Tre rosor, Stierna och Gylta. I Sunnerbo har häradshövdingarna talrika anknytningar till varandras släkter men inte alltför många häradshövdingar i tidigare generationer. Ett undantag är Knut Arvidsson, femte generationen häradshövding. Förhållandena var somsynes växlande men gemensamt pekar det som redovisats på förekomsten av släktintressen. Vid sidan härav har också verkat vänskapsrelationer. De vägar på vilka dessa intressen verkat kommer man dock inte åt. Det går inte att utpeka några stormän i eller utomhäradet som kan ha agerat. Att märka är att dessa intressen inte strikt håller sig till häradet utan kan gälla en större region. Modellens tredje påstående är att kungen (riksföreståndaren), som hade det yttersta beslutet i sin hand, kunde ha speciella intressen i samband med häradshövdingeutnämningar som gjorde att han frångick reglerna. De tendenser här-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=