172 i Stockholm 1435 hette det: ’Har kungen inträngt i riket emot lagen lagmän och häradshövdingar, och med sådan rätt äro de där tillkomna, sådan rätt hava de gjort’.^ Detta missnöje finns redovisat i Karlskrönikans Engelbrektsdel, där det står: An visar oss lagen så lagman och häradshövding skulle han dem ej få utan de vore med lagen valda litet månde han dem därav hålla han satte därtill vem han ville ty månde de mycket lagen spilla^ I den kritik som rådet 1511 riktade mot riksföreståndaren Svante Nilsson togs upp hans sätt att tillsätta häradshövdingar, ’huru I haven ock mot lagen avsatt och tillskickat häradshövdingar både i Finland och här i riket’/ Protesterna kom från frälset, från dem som ansåg att häradshövdingetjänsterna tillkom det. Men även bondemenigheten kan ha haft anledning protestera omde somhäradshövdingar fått utlänningar eller kronans tjänstemän utan anknytning till eller kännedom om häradet. Vad säger oss då dessa spridda vittnesbörd, som forskningen i så stor utsträckning stött sig på? Regelrätta val i häraderna har förekommit och kunskapen om lagens föreskrifter har varit levande m på 1500-talet. Av två av de återgivna fullmakterna framgår två fall som visar att den av lagen föreskrivna proceduren fullföljts till alla delar. Det gäller Viste härad omkr 1450 och Vadsbo härad 1508. Lagmannen har i båda fallen anmält att häradshövdingen avlidit, att han sammankommit med häradernas utsedda representanter och att de tillsammans utsett tre kandidater som presenterats för kungen respektive riksföreståndaren. Från Gustav Vasas tid finns inga sådana bevarade exempel. Missnöje med tillämpningen har förelegat såväl vid undersökningsperiodens början somvid dess slut - från påpekandet för drottningMargareta 1389, vilket måste ha haft som bakgrund vad som hänt under den mecklenburgska tiden, fram till Sunnerbo härads klagomål 1547, då kungen mycket tydligt gjorde klart att det var hans sak att utse häradshövdingar utan inblandning av härader¬ na. Förekomsten av missnöjesanledningar, fortlöpande eller regionalt, ger dessa punktvisa nedslag ingen riktig klarhet om. För att få en bättre uppfattning om förhållandena kan indicier från en översiktlig inventering av alla kända häradshövdingar vara av värde. 8.4 Översiktlig inventering Omkring 1 100 innehavare av häradshövdingetjänster under åren 1350—1560 i de sju lagsagor som studien avser är kända. Grunden för den inventering som
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=