159 Sammanfattning Av de här behandlade häradshövdingarna är tre inte kända till mycket mer än namnet. Sannolikt finns också några helt okända häradshövdingar. För de övriga nio är så mycket känt att man kan få en ganska klar uppfattning omderas förhållanden. Sju av dem hör klart hemma i Sunnerbo härad. Den åttonde, Lars Pedersson, var från grannhäradet Västbo men hade sätesgård i Sunnerbo. Den nionde Peder Nilsson, Abraham Broderssons fogde, hade möjligen en mödernehärstamning från Sunnerbo och ägde gårdar inomhäradet. Sunnerbos häradshövdingar hämtades från ett lokalt frälse med förgreningar i angränsande härader, framförallt i Västbo. Allt tyder på att de väl fyllde kravet på anknytning till häradet. Av släkttablåerna framgår att de hade talrika anknytningar till varandras släkter och att inomsläkterna förekommånga häradshövdingar. Det har också framgått att de hörde hemma inom lågfrälsets övre skikt. Några låg nära högfrälset: Knut Arvidssons far var lagman; Olof Jönssons son blev riksråd; Isak Birgersson och Lars Pedersson hade söner som blev ståthållare. Utöver släktförbindelser förekomäven många andra kontakter som man kan se av att häradshövdingar och andra förekommer tillsammans sombeseglare av brev. Man kan konstruera kedjor som visar en kontinuitet. En märklig omständighet är att många av häradshövdingarna avgått i förtid. En efterträdare har framträtt medan de fortfarande var i livet. Några fall är helt klara: Olof Galle och Isak Birgersson avsattes; Karl Knutsson flyttade till Södermanland. I övrigt kan ingen orsak spåras. Möjligen kan gränsbygdens oroliga förhållanden ligga bakom. Fyra ersättare är kända. Även omuppgifterna omdemär få är det klart att de alla var lågfrälse och sålunda kom från samma grupp somhäradshövdingarna. I några tall, där endast enstaka uppgifter förelegat, har det varit svårt att avgöra om det varit fråga om en häradshövding eller en ersättare eftersom de senare ofta också kallats häradshövdingar (Se kap 11). 7.3 Fiäradshövdingeräntan Fogderäkenskaper finns för Sunnerbo härad från 1539 till undersökningsperiodens slut med undantag för 1540. I några av de första årens räkenskaper ingår inga uppgifter på sakören. Sunnerbo bildade tillsammans med Västbo härad ett fögderi och i några räkenskaper har för sakörena endast redovisats en summa för hela fögderiet. En del år faller av denna anledning bort, men det återstår tretton år med saköresuppgifter. För åtta av dessa finns också saköreslängder med de olika målen uppräknade. I övrigt finns endast summor på sakören, som uttogs inte endast i penningar utan i betydande utsträckning i silver, daler och framförallt i oxar. I några av räkenskaperna redovisas restantier och det kan mte uteslutas att sådana finns med i angivna summor. Fram till 1555 redovisas
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=