99 Tabell 14. Hemmansfördelning i A,ska härad 1543. Socken Skatte Kyrko Frälse Krono Summa Allhelgona (Skänninge) a) 3 23 1 7 34 Ask 2 0 7 10 19 Fivelstad Flagebyhöga Klåstad Kälvesten Motala Nvkvrka Nässja Orlunda Sten Strå a) Styra S:t Per (Vadstena) Varv Vinnerstad Örberga Bjälbo b) Ekebyborna b) .., Godegård b) Flerrestad b) Flov b) Kristberga b) 5 2 21 8 36 0 0 13 32 19 0 0 11 2 13 2 3 14 8 27 18 38 1 14 71 0 11 10 23 44 1 1 15 0 17 2 5 4 11 22 0 1 14 2 17 1 0 4 4 9 3 0 4 4 11 0 14 1 0 15 1 0 17 20 38 3 18 1 10 32 0 4 4 1 9 2 0 3 1 0 2 0 7 17 26 0 10 2 2 14 0 0 2 0 2 0 0 0 4 4 5 1 1 0 7 Summa 55 255 36 156 502 % 50,8 7,2 10,9 31,1 100,0 a) Fluvuddel; b) Del. Anm. Såvål hela som halva hemman och torp är inräknade, däremot ej utjordar och kvarnar. Källa: ÖgH 1543:2. största jordägaren, Vadstena kloster ensamt hade 116 hemman. Kronohemman låg till övervägande delen i häradets norra skogrika del. Sätesgårdarna var få; Ulvåsa, Medhamra, Grepstad och Elmtomta, vilket tyder på att frälset inom häradet var fåtaligt (Karta 7). Tingsplatsen låg i Motala. Formuleringen ”actumapud ecclesiam Moltalum” i ett brev från 1361 tyder på att tingsplatsen låg i närheten av kyrkan. En uppgift från 1370 att ting hölls i Sjökumla i Kälvestens socken kan innebära en tillfällig utflyttning.'* Häradet hade under medeltiden ett centralt läge inomriket. Eriksgatan gick fram i häradets sydkant och genomhäradet gick väggen från södra Sverige lärigs_ Vätterns östsida vidare upp mot Närke. Förbindelse till Västergötland fanns strax söder om häradet mellan Hästholmen och Hjo. I sydost intill häradet låg Skänninge, som omtalas som stad första gången 1187 men som redan under förhistorisk tid var ett handelscentrum. Under 1200-talet ägde en stark invandring av tyska köpmän rum. Staden hade ett dominikanerkloster, ett nunnekloster och ett hospital. På 1400-talet började sta-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=