96 och de dandemän som satt i rätten’.’■* Från 1501 och alla därefter bevarade fastebrev med ett enda undantag 1504 används uttrycket ’kom för mig och nämnden’.'^ Det förefaller som omi slutet av 1470-talet begreppet ”rätten”, innefattande häradshövding och nämnd, har blivit brukligt i Osterrekarne härad. I dombrevet 1479 3/6 beseglas detta av häradshövdingen och en domare, sannolikt häradshövdingens ersättare Skäring Birgersson. Detta kan tyda på att ersättaren inte bara svarade för häradshövdingen vid förfall utan också biträdde honom vid tinget. Tidigare har visats att titeln domare burits av några av häradshövdingarnas ersättare. Den förekommer också i andra sammanhang, vilket följande exempel visar: 1450 ’Elin domare dotter’, säljare i köpebrev 1490 ’Klaus i Åsby domare’, faste 1498 ’Birger i Hammarby domare’, vidervaruman Sammanfattning Resultaten beträffande studiet av Osterrekarne häradsting kan sammanfattas sålunda. Häradet hade en ”rätt” tingsplats belägen centralt i häradet. Häradet övergick redan vid 1400-talets början till den sommartingstermin, som sedan komatt fastställas genom Kristoffers landslag 1442. Veckovisa ting under tmgstermmerna har kunnat påvisas. De fjorton dombreven uppvisar ett mönster för rättegång i tvistemål som överensstämmer med det som kunde spåras i Ulleråker. Inte mindre än 838 förtroendemän har kunnat registreras, viket gett ett gott underlag för studium av fördelning på socknar, förekomst av landbor samt kontinuitet. Fördelningen på socknar överensstämmer i stort med en normalfördelning efter hemmanstal. Landbor har förekommit bland förtroendemännen och förekomsten av en kontinuitet genom två sekler har klart kunnat påvisas. Tecken tyder på att begreppet ”rätten” börjat användas under sista delen av 1400-talet indikerande ett ökande inflytande för nämnden. Det förekommer ett exempel på att domaren (vikarien) biträtt häradshövdingen på tinget.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=