80 människor in på livet, prövande därför att de ofta är ytterst oklara. Domboksutgivarna brister emellanåt ut i klagomål över att svenskan är »oefterrättlig och obegriplig» eller att protokollen »som överallt synes, /är/ miserabla i fråga om svenskan».Nils Edling skriver om en dombok, att den i yttre måtto är jämförelsevis lättläst. »Men innehållet lämnar tyvärr i fråga omklarhet åtskilligt övrigt att önska. Frånsett att texten flerstädes är korrumperad, är sammanhanget på många, icke korrumperade ställen dunkelt. Klar redogörelse för partsställning och yrkande saknas ofta. Texten måste särskilt i dessa fall noga studeras, här och där uppdykande personnamn och uppgifter å släktskapsförhållanden sammanställas samt luckor i sammanhanget utfyllas genom gissningar, innan man får en antaglig föreställning om rätta sammanhanget. Först därefter kunna målen rubriceras.»" Edlings omdöme träffar de flesta undersökta domböckerna, vanligen i allt högre grad ju längre bakåt i tiden man kommer. Hans metodiska anvisningar måste ofta följas. Alltför djärva gissningar bör dock undvikas; några notiser får helt enkelt lämnas därhän, eftersom det inte går att få någon begriplig mening i dem. Materialet får inte pressas så att tolkningar byggs upp enbart på grundval av enstaka, oklart formulerade textställen. Av alla domböcker och rättegångshandlingar från tiden före 1600-talets mitt är det bara Svea hovrätts sominte erbjuder några språkliga tolkningssvårigheter. I fråga om artikulerad argumentering är de unika i det undersökta materialet; referenten redovisar sakläget i målet och lämnar utförliga motiv för sitt förslag till dom, och avvikande meningar bland ledamöterna noteras.'* Vid de vanligaste typerna av tvister ger urvalet av domböcker tillräckligt underlag för slutsatser av domstolarnas praxis o*ch eventuella förändringar i denna. Självfallet är detta av stort Intresse; i hög grad konstitueras rätten till fast egendom just av procedurer och ceremonier vid domstolarna. Men går det att kcimma vidare och utforska »det folkliga rättsmedvetandet», dvs föreställningar om vad som är rätt och orätt bland människor utanför nämndemännens och juristernas krets? Fanns det skillnader i rättsuppfattning mellan bönderna i häradsnämnderna och allmogen i gemen? Ofta kan en tvist uppfattas på två diametralt motsatta sätt. Som exempel kan man ta ett mål från Svea hovrätt 1683. En man, Hans Andersson Rytter, klandrade en försäljning hans morfars bror gjort 1619 och önskade bördlösa den sålda jorden, trots att köparen fått lagfart 1628, alltså för mer än femtio år sedan. Klandret avslogs i alla instanser.” På ytan är målet alldeles klart. Det visar på en Ölme s 67 n 3, s 99 n 2. " UDB VIII inl s 13. Hovrätternas, särskilt Svea hovrätts, arkiv har också vant huvudkällan för de rättshistoriker som studerat praxis pä olika områden under 1600-talet. En uttrycklig nedvärdering av underrätternas domböcker somrättshistorisk källa kan man hnna i Bergman 1918 s 2. - Om Svea hovrätts arkivbildning under 1600-talet se bilaga 1. '' Svea hovrätt mål 23.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=