79 samtliga adliga bördsrättsmål, sombehandlades i Svea hovrätt åren 1672-84 och 1711-12 överklagade dit trån härads- och lagmanstmg. Även om inte instansordningen var fixerad, var det vanligen endast i häradsrätterna som jord bjöds upp och lagfart beviljades. Det är således endast häradsdomböckerna, som lämpar sig för mer systematiska studier rörande praxis vid fastighetshandel, frekvens av bördsrättstvister etc. Dessvärre är inte heller alla häradsdomböcker användbara för undersökningen. De flesta från 1500-talet är snarast förteckningar över utdömda böter och innehåller bara sporadiskt notiser om )ordhandel och jordtvister. Av detta och andra skäl har undersökningen av 1600-talets häradsdomböcker kommit att utgöra tyngdpunkten i denna studie. En grupp av domböcker - både tryckta och otryckta - har studerats särskilt intensivt; bl a har alla uppbud noterats och redovisningen sker delvis i tabellform. Undersökningen omfattar praktiskt taget samtliga domböcker, somgivits ut av trvcket, men eftersom den geografiska fördelningen av dessa är mycket ojämn, har en del otryckta häradsdomböcker (Kalland, Hälsingland, Sollentuna) tagits med.^ Dessutom har Svea hovrätts arkiv undersökts för vissa perioder (se översikten i tabell 1). Eftersom det knappast finns några domböcker från medeltiden och första hälften av 1500-talet har punktundersökningar gjorts i utgåvor av medeltidsurkunder. Det finns dock en viktig skillnad mellan de båda källtyperna. Medan domböckerna redogör för mål, bl a jordtvister, somförevarit i domstolarna, består det medeltida urkundsmaterialet huvudsakligen av åtkomsthandlingar - köpebrev och fastebrev, dvs lagfartsbevis - som kloster, domkyrkor och andra stora jordägare sparat som bekräftelser på Ivckligt genomförda jordförvärv.^ Ur denna undersöknings perspektiv är materialet därför inte särskilt givande, och endast begränsade genomgångar har gjorts. Urvalet ger möjlighet till jämförelser mellan olika juridiska nivåer, mellan olika landsdelar under 1600-talet samt över tiden, främst för Upplands del. De tidiga domböckerna är en både fängslande och prövande läsning - fängslande, därför att de ger oss en sällsynt möjlighet att komma 1500- och 1600-tals- ^ P.ipckas bör dock .m även högre inst.in.sers domböcker genomsökts system.itiskt. '' All.! tryckt.i domböcker som rör Lindsbygden och som upptas i Hafströrn 1968 s 172-179 har genomsökts. Åtskilliga har dock mte givit något för undersökningen, eftersom det rör sig om rena böteslistor och/eller fragment. Domböcker från dansk'norsk tid har inte studerats. — Ett försök gjordes att begagnaj E Almquists verk om »Erålsegodsen i Sverige under storhetstiden» för att finna adliga bördsråttsprocesser. En lämförelse med Svea hovrätts arkiv visade emellertid att Almquist sällan noterade bördstvister, och hans arbete kan följaktligen inte användas för att beräkna frekvensen av adliga bördsrättsmål. ** läir nagra synpunkter pa de medeltida åtkomsthandhngarna som historiskt källmaterial se Wi>il?crg 1983. - böljande diplomsamlingar har genomsökts: Svenskt diplomatarium (DS) 1.^66—)uni 1.168, 137.1-iuni 1.174. Svenskt diplomatarium (SD) 141.S-1420. Arvid Trolles lordebok (ÅTjh). Gäller huvudsakligen Småland under 1400-talet. Diplomatarium Dalekarheum (DD). Omfattar Dalarna under 1100-, 1400- och l.SOO-talen,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=