. . rättvist och efter Sveriges uttryckliga landslag tillbörligt»: jordtvister i domstolarna 5. ». I föregående studie betraktades debatten om bördsrätten med utgångspunkt från vad landslagen stadgade. Här och var framskymtade dock att lag och sedvana kanske inte alltid sammanföll, och det blir därför naturligt att försöka klarlägga praxis i domstolarna.' Undersökningen kommer inte att begränsas till bördsrättsmål. Som skall framgå fanns det nämligen flera andra typer av lösningsrätter som delvis konkurrerade med bördsrätten, och för att förstå jordegendomssystemet är det vidare nödvändigt att även ta upp frågor omhävd och klander. Domstolar och domböcker Källmaterialet för undersökningen utgörs av tryckta och otryckta protokoll och andra handlingar från domstolar på olika nivåer. Under den behandlade tiden fanns det fyra olika instanser i mål som rörde landsbygden: 1) Häradsrätter. 2) Lagmansrätter. 3) Hovrätter. 4) Kungl Maj:ts domstol. Häradsrätterna leddes till ca 1680 normalt av lagläsare, dvs ställföreträdare för den adelsman, som hade häradshövdingetjänsten i förläning. Lagläsarna saknade vanligen juridisk utbildning, ofta även social auktoritet, och nämnden, som bestod av bönder från häradet, anses ha haft stort inflvtande över domsluten." ' I den dätid.i debatten och i senare litteratur finns spridda p.åståenden om praxis vid bordsrättsmäl. Det finns knappast nagon anledning att redovisa dem; de strider mot varandra och baseras i bästa fall pä n.ågra få exempel, som valts utan redovisade kriterier. ’ Se F.rnby /975 s 47-48 och där anförd litteratur, l.agläsarsystemet avskaffades frän omkring 1680.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=