65 uppfattningen, att bördeniannagruppen kommit att bli alltför omfattande och att processer blivit alltför vanliga. Men deras botemedel skilde sig åt. Lovisin inledde debatten 1688 genom att efterlysa en »viss begynnelse», en förklaring »varåt bördsråtten förnämst syftar». Han frågade, vilka som åtnjöt bördsrätt i bakärvd och bördköpt jord, och tog ett fingerat exempel för att visa bakarvets problem: Figur 5. Bördsrätt i bakärvdjord. Ett exempel från lagkommissionens diskussion. Gripenhielm Bonde t jord > =arv av Lovisin t ^ 0 2L död person s Ommodern ärvt sitt barns fädernejord, vemvar då närmast att börda? Hade en Bonde rätt att börda godset? »Mig synes nej», svarade Lovisin. Visserligen hade han rätt att ärva det, men han hade inte rätt att börda. »Fundamentumretractus är conservatio familiarum», förklarade Lovisin, och Bondefamiljens konservation ledde inte »det ringaste till min familjs konservation». I detta fall borde godset för hustruns del anses somavlinge.^' Lovisin vände sig också mot att bestämmelsen om »fädernes fränder fäderne» hade satts ur spel. Den borde »som förre anses». För Lovisin var det i alla dylika fall den släkt, varifrån jorden ursprungligen kom, som borde anses som bördemän. Lovisin ville alltså begränsa bördsrättens alltför stora omfattning genomatt återföra den till vad han uppfattade som dess ursprungliga syfte. En annan ledamot i lagkommissionen, assessor Lilliemark, utvecklade i ett memorial frän 1690 med namnet »Ombördsrätt varutinnan den egenteligen består och huru den skiljes ifrån arvsrätt» Lovisms ståndpunkt pä ett systematiskt sätt.'’^ Bördsrättens ändamål, att konservera gocfsen inom dess släkt, som med sitt arbete och sin förtjänst först fört dem till familjen, var förenligt med både Guds och världslig lag. Men möderne- och fädernefränder hade ingen gemenskap med varandra och de hade ingen rättighet till varandras »börd och arvejord». Jordabalkens sjätte kapitel borde därför tolkas restriktivt, sä att det var närmaste arvingen pä den sida varifrån jorden kom som var närmaste bördeman. Inte heller borde bördsrätt åtnjutas i bakärvd jord. Lilliemark avslutade med några allmänna betraktelser över förhållandet mellan arvsrätt och bördsrätt: fundamentet till arvsrätten var »förbindelsen uti blodet, och presumptioFörarbetena I s 36, 42, 52, 88-89. Tryckt I J Nilsson lfl9S s 246-248. 5
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=