62 Lagkommissionens protokoll innehåller inget utförligt referat av debatten 1715. En inblick i argumenteringen ger ett odaterat koncept, författat av Germund Cederhielm, ledamot av kommissionen 1702-1716, assessor i Svea hovrätt och senare landshövding. Cederhielmvar en företrädare för det sena 1600talets nya ämbetsmannaadel, men hade också blivit ägare av ett stort godskomplex genom att köpa billigt efter reduktionen och under det stora nordiska kriget. Konceptet, kallat »Skäl varmed bevisas att arvejord skall säljas och köpas efter värde och mätesordom och ej dyrare» hör i tiden sannolikt hemma någon gång före lagkommissionens behandling av bördsrättsfrågan 1715. I omröstningen den 28 mars detta år hörde Cederhielm till majoriteten för mätismanna ordom. Cederhielm räknar upp olika argument för värdering. För det första hänvisas till lagens bokstav. Det andra skälet »tages av praxi i alle både övrige och undre rätter nu i Sverige» att arvejord »dömes till värdering och mätesordom när därom tvister infaller». Vidare hänvisas till »conservationem familiorum, ty om icke värdering och mätning ibland släkten när deras arv säljes eller vadsättes /=förpantas/ bliver underhållet måste släkter som icke så förmögne är gå under och mista sin rätt och arv, men de rike slå allt godset under sig, och esomoftast de ändå som oskylda är». Inte bara världslig utan även naturlig lag och Guds lag bjuder, att »det som är kommet av ens ätt och börd, må släkten vara närmast att köpa, lösa och behålla». Med 1720 års bördsrättsförordning skedde den sista omsvängningen i frågan. Riksdagens justitiedeputation föreslog i sitt betänkande att bördemannen skulle betala vad en köpare redan givit. Förslaget framfördes praktiskt taget utan någon motivering - den enda var en hänvisning till stadslagen - och tycks inte ha vållat någon större debatt, åtminstone inte på riddarhuset.^'* Därmed var denna gamla stridsfråga ur världen. Bördemannagruppen Ett tredje viktigt problemi 1600-talets debatt var, vilka släktingar somskulle ha rätt att lösa i börd eller, mer allmänt uttryckt, hur förhållandet mellan arvsrätt och bördsrätt borde vara. Diskussionen är svåröverskådlig, eftersom den egentligen rörde tre olika men närbesläktade frågor, som flätades in i varandra på ett sätt somgör det vanskligt att skilja demåt. Problemkomplexet hade kanske inte någon stor praktisk betydelse, men det har ett visst principiellt intresse för förståelsen av släktskapsuppfattningen. balksförslagen 1715, 1717 och 1723. Eftersom omdatermgen saknar betvdclse för denna framställning används de konventionella beteckningarna enligt Förarbetena V och VI. Memorialet finns i B 135. UUB. De bibliska föreskrifter som åsvftas finns i 3. Mos. 25:25-27. — Uppgifter om Cederhielm hämtade frän Jacobsson-Waläe 1929. Om hans röstning 1715 se Förarbetena III s 221. Justitiedeputationens memorial tryckt i Fröman 1S46 bil s 1-9.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=