53 Samtidigt som Margretelundsprocessen pågick krävde Åkerhielm i ett par memorial till 1720 års riksdag att bördsrätten skulle avskaffas eller åtminstone radikalt inskränkas. Efter en omfattande debatt antog riksdagen med tre stånd mot ett 1 720 års förordning om bördsrätt på landet, som grundades på ett förslag från justitiedeputationen. Endast bönderna var emot: allmogen önskade enhälligt »allt framgent förbliva vid Sveriges uråldriga gamla lag i bördsrättssaker».'’ Den nya förordningen preciserade vilka släktingar som var berättigade att börda: alla i säljarens upp- och nedstigande led, men i sidolinjen endast tom syskonbarn.^ Den angav tvdligt att säljarens fädernefränder aldrig ägde rätt att börda dess mödernearv och vice versa. Visserligen stadgade landslagen samma sak, men dess bestämmelse att bördslösen skulle ske efter arvräkning hade ibland lett till en annan lagtolkning. Principiellt viktigast förefaller den nya bestämmelsen om sättet att fastställa priset vid bördslösen vara: »Ingen tillåtes att börda efter värdering eller mätismanna ordom, utan efter det, sombevisligen är utg)ort, och uti s)älva köpebrevet finnes uttryckt». Förordningen upphävde vidare landslagens speciella stadganden, att den ettånga fristen för bördslösen skulle räknas från det utrikes vistande återkommit till riket, omyndig blivit myndig eller jungfru blivit gift. Bestämmelserna i den nya förordningen upptogs i stort sett oförändrade i 1734 års lag, som uttryckligen lade uppbudsskyldigheten på köparen, och de kom att kvarstå ända till bördsrätten avskaffades 1863. Bördsrätten som problem 1722 kallade assessor Nordenstråle, som föredrog Margretelundsmålet i Svea hovrätt bördsrätten en »res onerosa, som betager en rätt ägare den naturliga friheten, att efter behag disponera över sin välfångna egendom, bryter tro och loven emellan köpare och säljare, samt tvingar en fri handel och vandel».^ Bördsrätten som en »res onerosa», en börda — den synpunkten möter ofta i debatten. Naturliga frågor är då: hur motiverades bördsrätten? Vilka argument för och emot anfördes vid olika tillfällen? Till vilka allmänna föreställningar om jorden och släkten kan debatten kopplas? Diskussionen ombördsrätten var ingalunda ny 1720. I själva verket hade den förts i mer än hundra år på riddarhuset, i rådkammaren och i olika lagkommissioner, och domstolar på olika nivåer och i olika delar av landet hade kommit BdP 1720 s 42. ^ Modéc / s 216-17. När rådet 1723 avgjurdo Margretelundsmålet betraktade det 1720 års förordning som en lagförklaring, ej som ny lag, oeli dömde efter den trots att målet var anliångiggjort före 1720. ** Protoeollumet Rationes .Sententia ... s 108 b. Revisittnsakter januari 1 723. Justitierevisionen. RA.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=