34 d) Efter seklets mitt är adelns protokoll tämligen tyst i frågor av denna art." I stället drogs de professionella juristerna - en ny grupp i samhället - in i lagstiftningsförsöken. Bland de anlitade märks särskilt Johan Stiernhöök, professor i juridik, hovrättsassessor och under åtskilliga år föredragande i revisionsmål inför rådet. Från 1660- och 1670-talen finns en rad projekt till lagbalkar, bl a till giftobalk, ärvdabalk och jordabalk. e) Med Karl XI :s egen regimfår lagstiftningsarbetet en helt annan fart. Av betydelse blev bl a 1686 års testamentsstadga. Men den viktigaste insatsen var den stora lagkommission som tillsattes 1686. Kungens närmaste rådgivare, Erik Lindskiöld, var ordförande och inslaget av jurister, särskilt från Svea hovrätt, var starkt. Lagkommissionen skulle enligt sitt »constitutorium» se över lagen, sätta den på god, tydlig och för tiden bruklig svenska, därvid utelämna vad som nu inte längre var i bruk, och i stället tillsättadet som genomlaga stadgar och förordningar tid efter annan påbjudits, beslutats vidriksdagarnaeller förändrats genomen långligantagen sedvänja. Dekommitterade lämnades vidare »fritt att i underdånighet . . . påminnavad de finna nödigt till lagsens fullkornlighet och förbättring, i ett och annat mål, viljandes vi oss sedan i nåder däröver förklara.» Slutresultatet av kommissionens arbete blev 1734 års lag. Hertig Karls radikala program Vid 1500-talets mitt var kronan initiativtagare till en patrilmeär utveckling. På motsvarande sätt var det hertig Karl som under 1590-talet och vid 1600-talets början (som kung) starkast drev de patrilineära kraven. 1590 års förslag till ordning vid tillämpningen av de adliga privilegierna, bakom vilket hertig Karl låg, innehöll bestämmelser somsyftadetill att »adelns släkter måtte dess bättrekunna bliva vid makt». Enligt förslaget skulle adliga jungfrur utrustas med en »ärlig brudskatt», helst i reda penningar, och sedan »intet vara arvtagna av något fast jordagods, utan sådant allt blivevid svärdssidan», somförslaget påstod hade varit fallet före Birger Jarl. Bara under vissa särskilt angivna omständigheter kunde adelskvinnor ärva jord." En adelsman var inte skyldig att lova sin hustru morgongåva i jord, utan endast i pengar, antingen till så stort belopp somlagen föreskrev eller till lika stor summa som hustruns brudskatt uppgick. Ommorgongåvan ändå gavs i jord, och äktenskapet blev barnlöst, hademannens nästa fränder och arvingar rätt att återlösa den efter hustruns död. På så sätt skapade förslaget " Också rådets protokoll ägnar mindre uppmärksamhet ät frågorna efter ca 1652. Dock har endast de trvckta rädsprotokollen, omfattande åren 1621-1658 och 1674 genomgätts systematiskt. ’’ Riksregistraturet 1686 6/12 (RA). ” SRA 1:2:3 s 1080-1081. Pkt 1 1: »om någon mansperson innan femte led icke finns, dä skole arvegodsen falla till kvinnspersonen», pkt 14: »Lever enda dotter efter fader eller moder, den samma ärver bade fädernes och mödernes arvegods» (punkten finns endast i en av de bevarade handskrifterna).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=