33 dvs valfriheten försvann. Det blev faderns adelskap som avgjorde, om en man skulle räknas somsvensk adelsman, och i de genealogier somriddarhuset krävde in härleddes släktskapen enbart genommän.*^ Lagstiftningsförsök och privilegiediskussioner från 1590-talet Allt somallt var de patrilineära tendenserna fram till 1590 svaga, jämfört med vad somkomma skulle. En lång rad utkast till privilegier och lagar från tiden därefter syftade betydligt längre, och till en del kom dessa projekt även att genomföras. Det kan vara lämpligt att inledningsvis ge en översikt över viktiga förslag och debatter somrörde släkten och jorden. a) Under 1590-talet fördes privilegiediskussioner mellan adeln, kungen och hertig Karl. Vissa av de framlagda utkasten innehöll viktiga ändringsförslag som berörde den adliga jordens ställning. b) Under 1600-talets första decennium gjordes ett försök att råda bot för den härskande rättsliga förvirringen, med bl a tvålandslagar somdelvis hade nyttjats parallellt och med lagversioner, bl a den s k mellersta landslagen, somi vissa avseenden var annorlunda. En lagkommission tillsattes, somutarbetadetvå olika förslag, vanligen kallade det kungliga respektive det rosengrenska.'° Inget av dem kom dock att antas somlag, utan som en ersättningtrycktes 1608 för första gången landslagen (Kristoffers landslag), och domstolarna fick därigenom en standardversion att hålla sig till. Samtidigt började man utge landskapslagarna av trycket, och de anbefalldes som kompletterande rättskällor, där landslagen var oklar eller tyst. c) Under 1630- och 1640-talen märks i riddarhuset ett livligt intresse för frågor somrörde jordens ställning. Vid flera tillfällen innehöll adelns besvär punkter rörande morgongåvor, bördsrätt och annat. Rådet tog 1640-42 några initiativ som svar härpå. Vid Nyköpings riksdag 1640 fickde samladehovrättsledamöternafungerasomremissinstans i lagfrågor, ställdaav regeringen, och vid 1642 års riksdag riktade regeringen vissa frågepunkter till adeln. Samma år tillsattes en lagkommission, som emellertid uträttade föga på grund av inre motsättningar. Det främsta konkreta resultatet av periodens lagstiftningsintresseblev 1644 års stadga rörande adliga bröllop, som radikalt omgestaltade den adliga morgongåvan. Riddarhusordningen {Årstn’cket), pkt 23 (om fasta släktnamn), pkt 9 (»Vilken adelsman som är födder av svensk eller finsk fader och moder, eller av svensk och finsk fader allena, fast modern är främmande, han är svensk adelsman»). Ombakgrunden till de bä^j;e laj;förslagen, se Hermansson 1962 s 174-178 och särskilt s 19.S201. 1 denna framställning kommer de vedertagna beteckningarna att användas, trots den kritik Hermansson riktat mot dem. 3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=