9 rätten till jord, men däremot »när det gällde allmogen mycket litet av det vi idag vanligen menar äganderätt. Nej, individuell äganderätt till jord — i allt fall för allmogen — fick vi 1789-1810.»'^ Citatet får ange temat för de följande studierna, somalla rör nivå 3 i uppställningen ovan, dvs rätten att avhända sig jorden. Undersökningarna kommer att kretsa kring ätten och jorden, kring förekomsten av feodala egendomsformer och kring övergången till ett modernt jordägande. Ett grundmotiv i framställningen kommer förhållandet mellan kollektiv och individ att vara, och forskningarna kan ses som ett bidrag till en viktig vetenskaplig debatt omdet västerländska samhällets utveckling. Kan man på jordrättens begränsade — men centrala — område spåra en övergång från kollektivism till individualism? Det är frågor av denna typ sommotiverar de följande studierna, även där de behandlar till synes perifera företeelser som bakarv, preskriptionstider eller morgongåvor. Den första undersökningen (kapitel 2) behandlar »ättsamhället», dvs det samhälle som i litteraturen ofta antas ha föregått det medeltida ståndssamhället. Utgångspunkten är bördsrätten, släktens förköps- eller inlösningsrätt till arvejord, somvanligen setts som en rest av ättens kollektiva jordägande. Det är här nödvändigt att klargöra vad »ätten» var för något, och frågan leder in på en diskussion omolika släktskapssystem. De tre följande studierna (kapitlen 3-5) rör huvudsakligen 1500-, 1600- och det tidiga 1700-talet. Intresset är fortfarande koncentrerat till förhållandet mellan släkten och jorden, men medan kapitel 2 praktiskt taget uteslutande bygger på normativt material - främst landskapslagarna - undersöks nu både författningsutveckling, debatt och praxis. Kapitel 3 handlar om det adliga släktskapssystemet under 1500- och 1600-talen och hur detta förändrades i samband med feodaliseringen av jorden, kapitel 4 skildrar debatten ombördsrätten under århundradet fram till 1720 års bördsrättsförordning, och i kapitel 5 undersöks jordtvister i domböcker från olika juridiska instanser. Där görs också stickprov i det senmedeltida diplommaterialet. Kapitel 6 är en sammanfattande diskussion om )ord och släkt i ett längre perspektiv. I kapitel 7 tas feodalismtemat åter upp; det gäller här frågan omhur adelns ensamrätt till frälsejord motiverades och kritiserades, främst under 1700-talet. I det avslutande kapitlet knyts sedan trådarna ihop. Där diskuteras, vad de vunna forskningsresultaten säger om det svenska samhällets karaktär under några århundraden fram till 1800-talets början. Bädrnhielm 1970 s .^43.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=