230 bör man dock ha i minnet att de senare baseras på länsmarkegången för en tunna spannmål (hälften råg, hälften korn), medan 1600-talspriserna är försäljningspriser i Bergslagen. period tunnor spannmål per mantal utomsläkt inomsläkt 1630-39 1683-92 1730-39 1770-79 78-88 44-52 65-71 80 73 291 187 Självfallet bör 1600-talssiffrorna läsas med stora reservationer. Underlaget är litet — motsvarande ungefär fem mantal för vardera tioårsperioden — och prisspridningen är mycket stor (en mark smörränta kan kosta tre eller upp till sex gånger så mycket i ett hemman som i ett annat). Vidare är beräkningsmetoden känslig för även relativt små felaktigheter i spannmålspriserna. Dock bör ett par slutsatser kunna dras. Den ena är att priset på skattejord sjönk från 1630-talet till åren kring 1690, något somstämmer överens med andra indicier på sjunkande välstånd bland bönderna. Den andra är att jordpriserna på 1630-talet låg på ungefär samma nivå som hundra år senare. Vad berodde den markanta nedgången under 1600-talet på? Det finns några tänkbara förklaringar av skiftande räckvidd. En är krigshärjningarna under 1670-talet (se kapitel 5, avsnittet »Skattevrak»), En annan är att kronan drev in skatterna hårdare än vad greven av Läckö hade gjort. Förmodligen är dock dessa båda förklaringar otillräckliga, om de ens är riktiga. Ett sjunkande välstånd bland bönderna tycks ha präglat Sverige i allmänhet, liksomstora delar av Europa, under senare delen av 1600-talet (för Sveriges del se kapitel 6). Att förklara denna utveckling ligger dock utanför ramen för dessa studier.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=